2019: ett år av protester och demonstrationer
2019, året som avslutar 10-talet, kan kallas för ett demonstrationernas år. Det må ha varit relativt lugnt här på hemmaplan men runt om i världen har demonstrationer avlöst varandra. Stora protester, en del fredliga men också många som eskalerat i våld och krävt hundratals liv. Arbetarens Troy Enekvist påminner oss om årets protester och demonstrationer.
Med en enkel generalisering skulle jag säga att ekonomi, frihet och möjlighet till ett drägligt liv har varit en röd tråd bland årets demonstrationer.
Här är listan över protester som gjort intryck på mig under året, utan inbördes ordning.
Protesterna startade som en reaktion mot att regeringen införde en utvisningslag till Fastlandskina. De var till en början fredliga för att senare eskalera med våld från båda sidor.
2019 var året då Greta Thunbergs skolstrejk blev global. Med tre globala strejker under, mars, maj och september.
Över 4000 människor slöt upp i den Värmländska orten efter att förlossningsavdelningen lades ner.
Demonstrationer bröt ut i omkring 40 städer efter att regimen meddelat att de slopar bensinsubventioner. Det blev en av de största demonstrationerna i landet på årtionden och ledde till att regimen ströp internet i landet. Amnesty rapporterar om 300 dödsoffer varav 12 minderåriga.
Demonstrationerna startade som en reaktion mot att priset för kollektivtrafiken höjdes. Den utvecklades till att handla om landets ekonomisk ojämlikhet och höga levnadskostnader för invånarna. 26 dog och över 7000 greps under protesterna.
Undersköterskeupproret startade i maj som del av arbetet med att kräva bättre arbetsvillkor för undersköterskor. Tiotusentals underskrifter och flertalet demonstrationer runt om i landet har därefter utförts.
Den 9 juli inledde afghanska barnfamiljer en sittstrejk på Norra Bantorget i Stockholm som skulle komma att vara i flera månader. Under hösten har protesterna mot utvisningarna till Afghanistan fortgått i städer runt om i landet.
Flera demonstrationer och en kvinnostrejk efter den omtvistade lagen som resulterade i inskränkningar i strejkrätten.
Protesterna startade under 2018 på grund av höga brödpriser för att sedan eskalera under 2019. Ett nedstänkt internet låste nästan hela informationsflödet in och ut ur landet och mycket var oklart för omvärlden vad som verkligen hände i Sudan. Protesterna resulterade i att presidenten Omar al-Bashir avsattes.
Protesterna i Irak var inspirerade av liknande protester och målet var att bekämpa arbetslöshet, korruption och det bristfälliga statliga servicen. Demonstranterna kräver en total avsättning av landets styre. Hittills har 485 dött och över 20 000 skadats.
Troy Enekvist
75 år sedan bomberna över Hiroshima och Nagasaki
För 75 år sedan släpptes bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Resultatet blev hundratusentals döda, och än idag vårdas strålsjuka överlevare på sjukhus. De senaste åren har nedrustningsavtal brutits, och spänningen i världen ökat. ”Nio kärnvapenstater tillåts hålla hela världens befolkning i gisslan”, säger Josefin Lind, generalsekreterare på Läkare mot Kärnvapen.
Utrikes 5 augusti, 20
Hennes familj överlevde bomben
Mitchie Takeuchis familj befann sig i Hiroshima dagen då bomben släpptes över staden. För Arbetaren berättar hon om tystnadskulturen bland de som överlevde, och om mötet som förändrade allt.
Utrikes 5 augusti, 20
Ukraina: Ny lag hotar fackliga rättigheter
Ukraina planerar att skriva om sin arbetsrättsliga lagstiftning på ett sätt som hotar arbetares rätt att organisera sig. Det menar organisationen Human Rights Watch, som i ett brev kräver att förslagen dras tillbaka.
Utrikes 5 augusti, 20
Massiv explosion i Beirut
Dödssiffran stiger efter gårdagens explosion i Libanons huvudstad. Förödelsen är enorm. Hittills har hundra personer bekräftats döda och tusentals skadats.
Utrikes 5 augusti, 20
5 000 varslas på Scania
Lastbilstillverkaren Scania har gjort en storförlust under våren. Trots att produktionen ser ut att öka till hösten har företaget bekräftat det tidigare varslet om 5 000 tjänster globalt. Av dessa försvinner 1 000 tjänster i Sverige.
Inrikes 5 augusti, 20
Många ensamkommande flyktingar missgynnas av de svenska asylreglerna
”För det första skulle jag vilja fråga Migrationsverket vad skillnaden är mellan oss som kom efter ”24/11″ och de som kom innan det!? Varför de får uppehållstillstånd genom gymnasiet men inte vi trots att vi har tagit studenten.” Reza Asad skriver i Arbetaren om gymnasielagens konsekvenser för ensamkommande.
Debatt 5 augusti, 20
Näringslivet kan satsa på noll i löneökning
I höst startar avtalsrörelsen som sköts upp på grund av coronapandemin. Svenskt näringsliv har nu gjort det första utspelet inför förhandlingarna: man utesluter inte ett bud på noll procents löneökning.
Inrikes 5 augusti, 20
Konsten att radikalisera en fackförening
När uppstår kollektiv stridbarhet? Hur skapar man de erfarenheter av kamp som gör att man vågar ta de tuffa striderna? Det undersöker Jane McAleve i den nyutkomna fackliga handboken ”A Collective Bargain”. Frederick Batzler har läst den.
Bokrecension 5 augusti, 20
Queerhistoria med allmängiltighet
”Lolas väg mot havet är en ganska enkel historia men en väldigt fin beskrivning av barn och föräldrars starka band och den svaghet och samtidigt styrka som de banden ger dem båda.”
Film 5 augusti, 20
Sommarföljetongen, Sjukt, syster! – del 16
Berättelsen om sjuksköterskan är ett unikt kapitel i vår historia. Historien är full av starka, drivande kvinnor som lämnat avtryck in till våra dagar. I boken Sjukt, syster! visar Sara Heyman hur stereotypa bilder av sjuksköterskan fortsätter att verka och stå i vägen för högre löner och bättre arbetsvillkor. Detta är del 16 i följetongen.
Följetong 5 augusti, 20