I sin argumentation mot sophämtarnas krav i sommarens konflikt har borgerliga opinionsbildare velat ställa sophämtarnas villkor mot andra samhällsgruppers. Talande nog behöver företagen aldrig få sina vinstanspråk vägda mot några andra gruppers behov.

I såväl hamnstriden i Göteborg som i sophämtarkonflikten i Stockholm har arbetsköparna agerat som om de hellre skulle offra hela den egna verksamheten än ge de stridbara anställda en tum. Men deras planer sträcker sig av allt att döma längre än så.

Att som anställda ha rätten att lägga ned sitt arbete i kampen för bättre villkor är en av arbetarrörelsens mest grundläggande landvinningar. Den rätten vill vår regering offra för att ”värna kollektivavtalets ställning på den svenska arbetsmarknaden”. Det vore en såväl principiell som strategisk katastrof.

Systembolaget bedriver inte bara en generellt tvivelaktig personalpolitik – nu visar de sig också redo att skuldbelägga fackligt aktiva. Vi har verkligen rätt att kräva något annat av ett offentligt ägt monopolföretag.

En urvattnad version av de nya, strängare upphandlingsreglerna har röstats igenom i riksdagen. Det återstår att se om färdtjänsttaxiförarna nu kan få arbetsvillkor som går att förena med ett normalt liv.

En muslimhatande hindunationalist är ny chefsminister i den indiska delstaten Uttar Pradesh. Den rörelse han tillhör är på många sätt en spegelbild av den jihadistiska islamismen – men än mer lik klassisk europeisk fascism.