”Jag vill leva här, inte dö i Afghanistan”

Sedan i tisdags förra veckan sittstrejkar afghanska barnfamiljer på Norra bantorget. Familjer har rest till Stockholm från hela landet för att protestera mot de utvisningsbeslut som de fått efter flera års väntan i Sverige. Arbetaren talade med familjerna som sittstrejkar.

Klockan är två och regnet hänger i luften över Norra bantorget. Fler och fler familjer samlas och sätter sig längs torgets låga murar för att sittstrejka mot Migrationsverkets utvisningsbeslut. De flesta familjerna här kom till Sverige under flyktingkrisen år 2015 och har väntat länge på att få ett beslut. Under tiden har barnen börjat gå i skolan, lärt sig svenska och fått klasskompisar.

Sittstrejken på Norra Bantorget har pågått sedan tisdagen förra veckan.
Foto: Vendela Engström

I mitten av torget har arrangörerna i ”Liv utan gränser” satt upp partytält där barnen kan leka och rita. Ett barn ritar en svensk flagga och skriver ”Jag vill stanna i Sverige”. Många som samlats här har fått avslag ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Utvisningsbeslutet går att överklaga, men om Migrationsöverdomstolen som sista instans fattar beslut om utvisning har en person fyra veckor på sig att lämna landet.

Fatemeh Alizadeh, 16 år.
Foto: Vendela Engström

Fatemeh Alizadeh har fått ett utvisningsbeslut.
Hon går i gymnasiet och läser vård och omsorg. Fatemeh har inte fått uppehållstillstånd och eftersom att hon kom till Sverige med sina föräldrar gäller inte gymnasielagen. Hon drömmer om att läsa vidare på universitetet.
– Jag sittstrejkar för att stanna i Sverige och för att kämpa för mitt liv, säger hon.

Asma Hussini har fått ett utvisningsbeslut.
Hon är åtta år och för fyra år sedan kom hennes familj till Sverige. Hennes familj har precis fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd.
– Jag vill vara kvar här med mina kompisar. Jag vill inte åka till Afghanistan och dö, säger hon.

Maryam Hosseini har fått ett utvisningsbeslut.
Hon flydde till Sverige för fyra år sedan med sina tre barn. Sedan dess har hon arbetat som studiehandledare och assisterande förskolelärare. Hon berättar att hennes barns kompisar får göra roliga saker under sommaren men att hennes familj inte har råd att göra någonting. De kan bara vänta och hoppas på att beslutet ska ändras. Hon vill inte åka tillbaka till ett land där hon som kvinna inte har några rättigheter.
– Migrationsverket tror inte på mig. Jag har inget bevis. Jag har bara min berättelse och våra kroppar som vi tagit hit. Jag har flytt ett krig i Afghanistan men asylprocessen här har varit som ett psykiskt krig för mig, säger hon.

Asma Rezai, 13 år
Foto: Vendela Engström

Asma Rezai har fått ett utvisningsbeslut.
Hon kom till Sverige för fyra år sedan när hon var nio år gammal. Idag är hon tretton år och går i sexan. Hon sittstrejkar för att få stanna i Sverige där hon har sin familj och sina klasskompisar.
– Jag är här för att andra människor ska förstå hur vi har det, säger hon.

Nilufar Zarifi har fått ett utvisningsbeslut.
Hon är åtta år gammal och vill stanna i Sverige. Hon har bott i Sverige i fyra år och berättar att hennes föräldrar gråter om nätterna och att alla är oroliga för vad som kommer att hända.
– Vi är här för att få folk att förstå att Afghanistan inte är säkert, säger hon.

Rahimeh Rahimi har fått ett utvisningsbeslut.
Hennes sextonårige son kom som ensamkommande flykting innan resten av familjen och han har fått uppehållstillstånd. Resten av familjen har fått avslag. Familjen väntar nu på att överklagan ska prövas av migrationsdomstolen.
– Vi väntar och väntar. Jag vill leva här, inte dö i Afghanistan, säger hon.

Reza Ahmadi och hennes tre barn.
Foto: Vendela Engström

Den 18 juni i år röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga migrationslagen, som tillkom efter flyktingkrisen år 2015 och har tillämpats sedan år 2016. Den tillfälliga lagen innebär bland annat att tillfälliga, istället för permanenta uppehållstillstånd, är regel. Sedan dess har två uppluckringar i den tillfälliga lagen gjorts: införandet av gymnasielagen och att alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening.

I Regeringskansliets rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Afghanistan som publicerades i juni i år står att ”Situationen avseende mänskliga rättigheter i Afghanistan är svår” och att svåra motsättningar, eller väpnade konflikter, finns i hela landet.
– Migrationsverket bedömer att säkerhetsläget i Afghanistan är allvarlig, men att det varierar både inom och mellan de olika provinserna. Kvinnor och barn i Afghanistan är en riskgrupp, innan en utvisning dit kan bli aktuell behöver vi utreda om manligt nätverk finns i hemlandet, säger Sophia Öhvall Lindberg som är presskommunikatör på Migrationsverket.

I en rapport om situationen för återvändande barn, som publicerades av Rädda barnen 2018, står det att många barn som återvänder aldrig har varit i landet tidigare. Nästan tre fjärdedelar av de intervjuade barnen berättar att de inte kände sig trygga i återvändandeprocessen. Över hälften vittnar om att de stött på våld och tvång. På plats i Afghanistan fick barnen inget eller lite stöd och endast 3 av 57 intervjuade barnen hade en integrationsplan. Många av de återvändande barnen har inte fortsatt gå i skolan, olika våldsutövande grupper har försökt rekrytera dem och de har känt sig rädda, diskriminerade och ledsna.

Den 1 januari 2020 kommer barnkonventionen att bli lag i Sverige. Enligt Unicef kommer lagen att stärka barns rätt i migrationsprocesser och barnkonventionen kommer enligt dem att stå över utlänningslagen, som gäller vid asylprocesser.
– Vi kan inte säga med säkerhet hur det kommer att påverka Migrationsverkets prövning att Barnkonventionen blir lag år 2020 men det kommer att bli viktigare att vi kan visa hur vi har resonerat kring de svåra avvägningarna i ett beslut, exempelvis förklara hur vi har tagit hänsyn till barnets bästa, säger Sophia Öhvall Lindberg.

Regnet har börjat falla över Norra bantorget och Anna Hagnefur från Refugees Welcome Stockholm är förundrad över att de fått så lite stöd från civilsamhället och att Migrationsverket utvisar familjer som etablerat sig i Sverige.
– Det är ovärdigt och omänskligt att skicka barn som vuxit upp i Sverige till ett land de inte känner till, säger hon.