Skuldberget hos Kronofogden är det högsta någonsin. Hushållen har aldrig varit så belånade som nu. Samtidigt som vi har haft en ekonomi som i åratal byggt på att pumpa ut billig kredit, ska människor skämmas över att de har lånat pengar.
I veckan kom nyheten att skuldberget host Kronofogden aldrig tidigare varit så stort. Det är en anledning till oro på många plan. Dels ger det en fingervisning om hur pressade många hushåll är av inflationen och reallönesäkningarna.
Vice riksbankschef Anna Breman sa i augusti att hushållen klarar högre räntor, det är bara ”enskilda hushåll som har det extremt tufft”. Kronofogdens siffror berättar en annan historia.
Det är också oroande ur ett folkhälsoperspektiv. Människor med skulder hos Kronofogden löper över dubbelt så hög risk att dö i självmord, jämfört med befolkningen i stort.
Det har funnits en nästan belåten ton i många kommentarer kring inflationen. Skribenter och tyckare som menat att nu får medeklassen sluta lajva överklass, nu får en bortskämd generation kontakt med verkligheten. Som om alla var medelklass fram till inflationen? Som om inte många kämpade redan innan allt blev omöjligt dyrt.
Den tuffare ekonomin har ökat hushållens utgifter för ett snitthushåll med 100 000 om året, under 2022 och 2023.
Inkassobolaget Intrum djupt skuldsatt
Samtidigt är det ju inte bara privatpersoner som är skuldsatta. Hela vår ekonomi bygger på skuldsättning.
Fastighetsmarknaden är en skuldkris waiting to happen. SBB paniksäljer för att kunna betala sina räntor. Hemistaden försöker pressa mer pengar ur sina hyresgäster av samma anledning. Jag tror inte att de skäms för det.
Inte ens de som tjänar pengar på skulder är skuldfria. Inkassoföretaget Intrum är ett av de mest blankade företaget på Stockholmsbörsen just nu, enligt en sammanställning av Dagens industri. Anledningen är att företaget, som alltså har som affärsverksamhet att driva in skulder, själv sitter djupt i skuldfällan. Företaget, som för några år sedan kunde räkna var femte krona som vinst, måste nu använda alla tillgängliga kassaflöden till att betala räntor.
Men det är bara de skuldsatta människorna som skäms. Kronofogden gjorde 2021 en enkätundersökning med 10 000 skuldsatta kring psykisk ohälsa och livskvalitet. De svarande berättade om skuld, skam, stress och social isolering.
Man pratar om att människor ”hamnat i skuldfällan”, men vem har gillrat den?
När statens skulder minskar ökar de privata
Den som är satt i skuld är inte fri hette det efter 90-talskrisen och överskottsmålet blev religion. Till varje pris skulle statsskulden minska. Men det som händer när staten vägrar spendera, är att den privata skuldsättningen ökar. Det skapar också en värdestegring på aktier och fastigheter. Allt finansierat av hushållens växande bolån, understödda av centralbankers stimulanser till ökad kreditgivning. Hushållen har aldrig varit så belånade som nu, och det beror på penning- och finanspolitiska beslut, inte enskilda hushålls moral.
Det har pratats om inflation och räntehöjningar som ”ett hårt uppvaknande”, som om den höga skuldsättningen beror på att vi har sovit. Det handlar om lån för att ha någonstans att bo, om lån för att täcka upp hålen i en allt mer pressad ekonomi.
Det pratas om människor som ”levt över sina tillgångar”, när det är precis vad systemet har varit byggt för att vi ska göra.
Det är inte de skuldsatta som ska skämmas. Om någon ska skämmas så är det Riksbankens grå eminenser som hällt bensin på brasan och politikerna som vägrat satsa pengar på den kantstötta välfärden och malätna infrastrukturen, och i stället låtit kreditgivning driva ekonomin.