Säpochefen Charlotte von Essen vill förbjuda demonstrationer och evenemang som stödjer PKK. ”Det här är ett hot mot åsiktsfriheten, inte bara ett hot mot yttrande- och demonstrationsfriheten”, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi.
Sedan Sveriges Natoansökan stoppades av Turkiet tidigare i år har allt mer fokus hamnat på Sveriges syn på kurdiska PKK. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan påstår att Sverige stöttar PKK, trots att gruppen varit klassats som en terroristorganisation sedan 1984.
Under ett Natotoppmöte i Madrid i slutet av juni nådde Sverige, Finland och Turkiet en överenskommelse på tio punkter som bland annat innefattar att länderna ska stärka sitt samarbete vad gäller bekämpandet av terrorism.
– Som Nato-allierade förbinder sig Finland och Sverige att fullt ut stödja Turkiet mot hot mot dess nationella säkerhet. Detta inkluderar ytterligare ändringar av deras lagstiftning, att bekämpa PKK-aktiviteter och att ingå ett avtal med Turkiet om utlämningar, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under presskonferensen i samband med mötet.
Som följd av detta släppte Turkiet fram Sverige och Finlands Natoansökan, med krav på att länderna ska följa överenskommelsen.
Under en presskonferens förra veckan, den 18 juli, hävdade däremot Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att Sverige inte lever upp till Turkiets krav för att släppas in i militäralliansen som det ser ut nu.
– Jag vill återigen upprepa att vi kommer att frysa processen om dessa länder inte vidtar nödvändiga åtgärder för att uppfylla våra villkor, sade Erdoğan under presskonferensen enligt den turkiska nyhetssajten Daily Sabah.
Magdalena Andersson har försökt tillbakavisa påståendet genom att påpeka att Sverige bland annat har initierat skärpningar av terroristlagstiftningen. Den 1 juli i år trädde en ny terroristlagstiftning i kraft som ersatte de tidigare lagarna på området. I och med den kan nu alla brott betraktas som terroristbrott och straffet har skärpts för de flesta brott inom den nya lagen.
Det här är ett hot mot åsiktsfriheten, inte bara ett hot mot yttrande- och demonstrationsfriheten. Det närmar sig gränsen för att det ska vara olagligt att inneha en åsikt. Det är ett väldigt oroväckande förslag.
Janne Flyghed, professor i kriminologi.
Samtidigt pågår en utredning på Justitedepartementet som syftar till att lämna förslag om att kriminalisera deltagande i en terroristorganisation. Utredaren föreslår i promemorian en ny straffbestämmelse i terroristbrottslagen som även omfattar den som ”deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen”
– Jag tycker att utredningen i sig är väldigt vag och riskerna med det är att en sådan lag skulle bli väldigt godtycklig i praktiken. Vad menas egentligen med att ”främja” en terroristorganisation i det här fallet? Och vem kommer att avgöra vem som ska betraktas som terrorist framöver?, säger Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet.
Departementsskrivelsen har under sommaren skickats ut på remiss till ett antal myndigheter och det remissvar som rönt störst uppmärksamhet är Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen svar.
Hon välkomnar utredningens förslag om att deltagande i en terroristorganisation ska bli straffbart, men vill se kraftigare lagskärpningar. Charlotte von Essen skriver i sitt remissvar att även deltagande på evenemang arrangerat av en terroristorganisation ska bli straffbart eftersom en sådan gärning kan bidra till att ”främja, stärka eller understödja organisationen”. Detta även ”om graden av aktivitet är låg i de fall där någon till exempel uttrycker sin tillhörighet genom att gå med i en av organisationen anordnad demonstration”.
– Det här är ett hot mot åsiktsfriheten, inte bara ett hot mot yttrande- och demonstrationsfriheten. Det närmar sig gränsen för att det ska vara olagligt att inneha en åsikt. Det är ett väldigt oroväckande förslag, säger Janne Flyghed.
Act Svenska Kyrkan är en annan av de instanser som remissen skickats till. De framhåller kompexiteten i begreppet ”terrorism” och skriver bland annat att ”det inte är ovanligt att anklagelser om kopplingar till terrorism används som en metod för att krympa det demokratiska utrymmet, runtom i världen men också i Sverige”.
Eftersom PKK är terrorstämplade i Sverige innebär förslaget att även deltagande i evenemang som stöttar PKK och PKK-ledaren Abdullah Öcalan skulle bli straffbart i Sverige om förslaget går igenom.
Turkiet har sedan Sverige ansökte om Nato-medlemskap försökt pressa regeringen att även terroristklassa PYD, ett politiskt parti i den autonoma regionen Rojava i Syrien, och dess väpnade grenar YPG och YPJ.
I ett telefonsamtal med Magdalena Andersson i slutet av juni ska Erdoğan ha uppmanat Sverige att inta en ”en konkret attitydförändring gentemot terrororganisationen PKK/PYD/YPG”, skriver SVT.
Säpo-chefen Charlotte von Essen hänvisar i sitt remissvar till utredningen ”Förbund mot rasistiska organisationer” från 2021, och vill att ”detsamma ska gälla när någon närvarar vid ett evenemang som anordnas av en terroristorganisation”. I den utredningen står att ”även om graden av aktivitet är låg i de fall där någon t.ex. uttrycker sin tillhörighet genom att bära organisationens symbol, går med i en av organisationen anordnad demonstration eller bidrar till mötesverksamheten, kan en sådan gärning beroende på sammanhanget ändå anses bidra till att främja, stärka eller understödja organisationen”.
– Det generella har alltid varit att vi får ha vilka åsikter vi vill, även antidemokratiska. Men när åsikter sedan går över i handling är det en annan sak. Men det som framkommer i den här skrivelsen är att vissa åsikter ska kriminaliseras. Om någon bär en PKK-symbol, är den potentiellt misstänkt för terrorism då? Och vad händer om man går med en PKK-flagga i en demonstration för något annat? Det är som sagt väldigt många oroande frågetecken här, säger han.