Radar #55/2022

Makt och terror i lagens namn

En demonstrant grips efter att Turkiet fängslat HDP-ledarna Selahattin Demirtas och Figen Yuksekdag på terrorism-anklagelser. Foto: Omer Kuscu/TT, Stockholms universitet, Andrea Comas/TT

Turkiets president Erdogan kräver att svenska regeringen lämnar ut ”terrorister” – annars blir det inget NATO-medlemskap. Men hur ser lagstiftningen mot ”terrorism” ut? Och vad har vi lärt oss av dess tillämpning? Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, analyserar den svenska terrorlagstiftningen.

Sveriges första terroristlagstiftning trädde i kraft 1973. Den var en direkt följd av två attentat utförda av den ultranationalistiska kroatiska och fascistiska organisationen Ustaša; dels mordet på Jugoslaviens ambassadör 1971, dels en flygplanskapning 1972.

Lagen innehöll flera spektakulära punkter. Den riktade sig enbart mot utländska medborgare, en svensk kunde vid denna tid således inte vara terrorist; men framförallt infördes ett helt nytt begrepp ”presumtiv terrorist”. En person som kunde antas tillhöra en organisation eller grupp som kunde förmodas ”här i riket använda våld, hot eller tvång för politiska syften” definierades som terrorist.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp