Inrikes #51/2021

“Kameror kan aldrig ersätta personal”

Marta Aguirre är vice ordförande för Seko Pendelklubben. Hon ställer sig starkt kritisk till förändringarna i branschen. Foto: TT/Privat/Montage Arbetaren

Tisdagen den 15 juni klubbades förslaget som innebär att samtliga tågvärdar som arbetar ombord på pendeltågen i Stockholm omplaceras och ersätts med kameror. Arbetaren har pratat med Marta Aguirre som är vice ordförande för Seko Pendelklubben och juristen Jeanette Bladh Gustafson som jobbar på Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) för att bena ut vad som händer i kollektivtrafiken.

 – För oss är trafiksäkerheten det absolut viktigaste. Att ge mer uppgifter till en förare är ganska problematiskt då man tar bort fokuset från något viktigt. Det kräver mycket uppmärksamhet att kolla signaler och annat och det finns så mycket som man gör som tågvärd, som att hålla koll på resenärer, om det uppstår bråk, eller om någon passagerare fastnar i en dörr.

När Marta Aguirre hörde om beslutet om att samtliga tågvärdar på pendeltågen skulle ersättas med kameror blev hon chockad. Förutom hennes roll som vice ordförande för Pendelklubben sitter Marta Aguirre som ersättare i Trafiknämnden. Hennes pappa var spärrvakt och hon har själv kört tåg en gång i tiden. Marta Aguirre ställer sig starkt kritisk till förändringarna som sker i hennes bransch, som hon länge har varit verksam i.

Det här är ingenting nytt, det som är chockerande är att det har gått så fort och att allt känns så odemokratiskt.

Marta Aguirre, vice ordförande för Seko Pendelklubben

Förslaget som behandlades i Trafiknämnden i region Stockholm den 15 juni handlar om att personalen ombord på pendeltågen ska ersättas med kameror. Närmare 400 anställda berörs av beslutet. Motiveringen grundar sig i att spårbranschen ska bli modern, effektivare och attraktivare. I tjänsteutlåtandet dras paralleller till Storbritannien där trafikdriften sägs ha blivit stabilare när kamerautrustning monterats.

– Det är en beprövad metod och finns i flertal länder runt om i världen. Experter på trafikförvaltningen har studerat metoden och det är en bra lösning. Alla kommer få utbildas så de med trygghet vet hur tekniken ska användas, sade Kristoffer Tamson, trafikregionråd i Stockholm (M), till DN i samband med att förslaget klubbades igenom.

Foto: Privat
Marta Aguirre, vice ordförande Seko pendelklubben

Marta Aguirre menar att de förändringar som sker nu i kollektivtrafiken är odemokratiska och inte väl genomtänkta. Pendelklubben hade inte mycket att säga till om när förslaget lades fram på bordet.

– Som gammal retorik så används effektivisering när man vill göra en besparing. Ingen inkluderades på förhandlingsbordet och jag fick veta om planerna några dagar innan beslutet togs. Det här förslaget har utarbetats med MTR tillsammans med SL, det är det som är mitt stora problem. Det här är ingenting nytt, det som är chockerande är att det har gått så fort och att allt känns så odemokratiskt, säger Marta Aguirre till Arbetaren.

Seko har tidigare beskrivit förslaget som en ren katastrof och att ha kameror istället för personal skulle slå hårt mot lokförarna snarare än modernisera tågens säkerhet, något som Aguirre håller med om.

Det som blir anmärkningsvärt med den här tekniken är ju att kroppskamerorna filmar alla hela tiden även om det raderas efter en minut. Alla människor som är ute och rör sig i kollektivtrafiken blir filmade och det är en personuppgiftsbehandling.

Jeanette Bladh Gustafson, utredare på IMY

Det Trafiknämnden vidare betonar i utlåtandet är trygghet. Med installerade kameror behöver lokföraren inte utföra sina arbetsmoment utomhus utan endast från förarhytten. Samt att mobila team kan komma om problem skulle uppstå. Detta menar Aguirre är ett argument som inte håller, då hela uppbyggnaden av järnvägen inte är anpassad efter ett kamerasystem.

– Jag förstår att teknologin så småningom går mot förarlösa tåg. Jag tycker inte att det är fel med det i ett system som faktiskt kan klara av det. Men det system vi har idag är inte ens utformat för en person, det är så lite tid man har till godo, att allting måste vara tidseffektivt hela tiden, fortsätter Marta Aguirre.

Förutom ett fördömande gentemot tekniken som väckts hos ombordpersonal på pendeltågen har även Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, riktat kritik mot att SL brustit i sitt sätt att informera om kamerabevakning. Förra veckan fick SL böta 16 miljoner kronor i sanktionsavgift. Stämningen handlar om att biljettkontrollanterna i kollektivtrafiken är utrustade med kroppskameror – något som bryter mot dataskyddsförordningen.

Sättet kroppskamerorna har använts på strider mot lagen och IMY föreslår att kroppskamerorna som burits bör begränsas till en inspelningstid på 15 sekunder och inte 1 min, som det har varit nu. IMY menar att det hade räckt med en stillbild eller något liknande.

Foto: Privat
Jeanette Bladh Gustafson, IMY

– Att de har dessa kameror är jättebra i samband med hotfulla och våldsamma situationer, det kan göra att det känns tryggare och lättare att utreda brott. Det vi inte tyckte var okej är att de spelar in så lång tid som 1 minut, säger Jeanette Bladh Gustafson.

Vad gäller informationshanteringen säger Jeanette Bladh Gustafson att SL brustit i flera avseenden. Bland annat har man inte informerat om att inte bara bild, utan även ljud spelas in.

– Det som blir anmärkningsvärt med den här tekniken är ju att kroppskamerorna filmar alla hela tiden även om det raderas efter en minut. Alla människor som är ute och rör sig i kollektivtrafiken blir filmade och det är en personuppgiftsbehandling. De personerna har inte fått någon information överhuvudtaget om att bli utsatta för kamerabevakning, även om materialet raderas, säger Jeanette Bladh Gustafson.

Bladh Gustafson understryker att det måste ges mer information när man väljer att införa kamerabevakning på en arbetsplats. Det hon hoppas på framöver är att större företag eller aktörer gör en ordentlig konsekvensbedömning innan system införs och att man tittar på behovet av kamerabevakning i förhållande till riskerna för den personliga integriteten. Om ljud spelas in är det något som måste framföras tydligt. Den lilla kamerasymbol som biljettkontrollanterna har på kroppen har varit otillräcklig.

– Även om biljettkontrollanterna har en sån här skylt, är det inte alla som ser den skylten eller märket, för då måste man kunna komma kontrollanten nära för att kunna se det. Att de inte har informerat ordentligt är en stor brist enligt dataskyddsförordningen.

Diskussionen kring trygghet kontra effektivisering fortsätter på Sveriges järnvägar. Denna nya form av automatisering som ersätter ombordpersonal är endast en av flera åtgärder som ökar kameraövervakningen i samhället.

– Kameror kan aldrig ersätta personal, avslutar Marta Aguirre.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984