”En av samtidens viktigaste fackliga frågor”

Digitaliseringen är något annat än den robotisering som avsåg att replikera mänskligt arbete. Facken måste skaffa sig en förståelse för digitaliseringen, som ofta går hand i hand med övervakning. Det menar digitaliseringsexperten Mattias Beijmo.

Intervjun
Mattias Beijmo menar att det behövs regleringar på internationell nivå för att motverka övervakningen som företag och stater bedriver när de samlar in människors data.
Foto: Julia Lindblom

– Jag liknar digitaliseringen ibland med atomenergi. Den kan användas för att göra saker som folk tycker både är bra och dåligt, och med data är det samma sak.

I över 20 års tid har författaren och journalisten Mattias Beijmo arbetat med att analysera digitaliseringens konsekvenser för samhället. Tillsammans med den fackliga tankesmedjan Futurions vd Ann-Therése Enarsson har han under hösten lanserat podcasten ”Datadriven”, som undersöker hur digital övervakning på jobbet kan se ut i dag. I podden diskuteras alltifrån Amazons övervakning av anställdas toalettbesök, till hur våra datorer och telefoner lämnar spår efter sig. 

När nu Amazon lanseras i Sverige menar Mattias Beijmo att vi bör vara vaksamma. Inte minst när det kommer till anställdas rättigheter. 

– Det är människor som arbetar och rör sig på lagergolvet, men Amazon ser dem bara som datapunkter som förflyttar sig. Amazon har heller aldrig tänkt på kunderna som människor, de är också data. Det är ett av Jeff Bezos tidiga ordspråk – ”Data trumps intuition”. De som packar, kör och köper varorna är data. Förlagen och författarna, producenter och konsumenter har ingen chans. Folk tror att Amazon säljer böcker och andra varor, men deras huvudaffär är data om beteenden, säger Mattias Beijmo.

Det finns blueprints för hur vi hanterar vapenexport, det borde det också finnas när man hanterar en viss typ av data.

Mattias Beijmo, journalist och expert på digitalisering

De senaste åren har den snabba digitaliseringen inneburit att mellanmänskliga relationer fått internet som gemensam nämnare. Tech-företag som Google, Facebook och Amazon har tillgång till hundratusentals data om våra liv och algoritmer läser in information om våra beteenden.

Mattias Beijmo menar att det behövs regleringar på internationell nivå för att motverka övervakningen som företag och stater bedriver när de samlar in människors data. Han menar att EU kommit en bit framåt på vägen genom införandet av GDPR, allmänna dataskyddsförordningen som reglerar behandlingen av personuppgifter, men att det nu behövs större insatser.

FAKTA GDPR, Dataskyddsförordningen

  • Allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) är en europeisk förordning som reglerar behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter inom Europeiska unionen.
  • Den trädde i kraft den 24 maj 2016, men blev tillämplig först 25 maj 2018
  • GDPR reglerar hur företag inom EU behandlar och lagrar personuppgifter
  • Företag som bryter mot förordningens regler riskerar böter på upp till fyra procent av sin globala omsättningen eller upp till 20 miljoner euro

    KÄLLA: Datainspektionen

– I själva verket är detta ett FN-uppdrag, om inte FN varit så byråkratiskt. Det finns blueprints för hur vi hanterar vapenexport, det borde det också finnas när man hanterar en viss typ av data. Ett annat första steg är transparens eller insyn i hur själva datan behandlas. Taxiförare i London har till exempel organiserat sig och dragit Uber inför rätta i Amsterdam för att få insyn och tillgång till sina data. Det är en ny intressant form av arbetsrättsorganisering, säger han.

Ett annat stort problem menar Mattias Beijmio är att företag såväl som stater tenderar att rättfärdiga övervakningen som en fråga om ”säkerhet”. 

– Det finns en global megatrend i att bruka det här ordet. Genom att prata om informationssäkerhet och spionage kan man komma undan med väldigt mycket. Jag har ju själv sett företag installera vissa av de här övervakningssystemen och vet vad de innebär för arbetsplatser. Däremot är det få i dag som pratar om integritet eller etisk hänsyn, eller ens GDPR i det här sammanhanget. Arbetsmiljöverket och fackförbunden släpar efter när det kommer till att tackla digitaliseringens utmaningar. 

På Amazon lager runt om i världen installeras just nu ett nytt säkerhetssystem med anledning av coronaviruset. ”Proxemics” syftar till att skapa social distansering på golvet och varna när folksamlingar bildas på lagergolvet. Proxemics har utformats av Amazons egna AI-experter och togs i bruk i mars. Systemet, som bygger på kameraövervakning, har mött skarp kritik från fackförbund i många länder. De menar att företaget utnyttjar övervakningen för att kartlägga anställdas rörelsemönster. 

– Amazon ser också det här som en säkerhetsåtgärd. Men när man hänvisar till säkerhet för att studera människors produktivitet på detaljnivå, eller när en callcenteralgoritm hittar ett ”osäkert” röstläge hos en anställd som sedan blir avskedad, då tänker jag att det är en av samtidens viktigaste fackliga frågor, säger Mattias Beijmo.

De vill skapa något nytt som inte funnits i den ekonomiska historien tidigare.

Mattias Beijmo, journalist och expert på digitalisering

Han menar att vi nu står inför något helt nytt i historien. Då blir det enligt Beijmo ett problem när fackförbund och forskare likställer digitaliseringen och automatiseringen på Amazons lager med robotiseringen på industriföretaget Asea på sjuttiotalet. 

– Jag tycker digitaliseringen är en historiskt unik händelse. Att jämföra robotiseringen och digitaliseringen är inte helt enkelt. Robotiseringen handlade om att maskiner replikerade människors arbete, men Amazons affärsidé går inte ut på att förbättra något befintligt. De vill skapa något nytt som inte funnits i den ekonomiska historien tidigare.

Mattias Beijmo menar att forskare ofta tenderar att analysera samtiden genom historiska jämförelser med robotisering, och då missar att frågan är större och handlar mer övergripande om digitalisering.

– Rent idealistiskt håller jag med, men för att hämma den här utvecklingen måste vi ge oss på själva digitaliseringen. Det behövs facklig kamp för arbetarnas rättigheter, men facken får inte undervärdera den verkliga fienden. Det går att kämpa på golvet, och fajtas mot den digitala rovdriften på samma gång. Techarbetarnas röst är på ett sätt starkare i dag eftersom de arbetar med datateknik. Om de strejkar finns det ännu ingen robot som kan ta över deras jobb.

Finns det ett dystopiskt scenario när det kommer till digitaliseringens utveckling? 

– Om vårt konsumtionsmönster digitaliseras allt mer och fackföreningsrörelsen hamnar i bakvattnet. Om det samtidigt kommer en lågkonjunktur i en värld som bygger på digitaliserad marknadsliberal konkurrenskraft, då går det riktigt illa.

Mattias Beijmo menar att digitaliseringen är en liknande brytpunkt i historien som industrialiseringen. Samtidigt handlar det om en globaliserad digitalisering, som också kräver en internationellt organiserad arbetarrörelse.

– Att ha ett socialdemokratiskt kommunalråd i Eskilstuna och en näringsminister som helt blundar för digitaliseringens risker är mycket problematiskt. När man kunde såga träd med ångmaskinen sa man säkert samma sak, samtidigt stod folk och svalt med mössan i hand. Här kan man däremot definitivt se en historisk koppling: Socialdemokratin och LO säljer ut strejkrätten samtidigt som industriutvecklingen anses oundviklig. På sätt och vis kanske Amazon är det nya, globala, Ådalen.