Signerat #38/2021

Försvarar vi inte varandra nu…

Isak Gerson, skribent i Arbetaren Foto: Olof Åström

”Den här frågan är inte bara en fråga om rasism, den handlar också om föreningslivet i stort. Om man låter Göteborgs stad komma undan med att dra tillbaka finansiering så lättvindligt riskerar vi att det blir lätt att dra undan bidragen för många föreningar.” Isak Gerson om hoten mot det svenska föreningslivet och beslutet att dra in studieförbundet Ibn Rushds bidrag.

Ibn Rushd är ett av tio studieförbund som får statligt stöd genom Folkbildningsrådet. De organiserar folkbildning med en vision om att stärka den svensk-muslimska identiteten. De är också en av många ideella rörelser som regelbundet söker stöd av Göteborgs stad. Men nu har politiker i Göteborgs stad bestämt sig för att klippa finansieringen av studieförbundet Ibn Rushds bidrag. Grunderna är oerhört vaga.

Om man låter Göteborgs stad komma undan med att dra tillbaka finansiering så lättvindligt riskerar vi att det blir lätt att dra undan bidragen för många föreningar.

Staden beställde och genomförde granskningar där missförstånd och feltolkningar blåstes upp för att se ut som ekonomiska oegentligheter. De lät inte heller Ibn Rushd kommentera, förklara eller bemöta det man tror är felaktigheter, trots att många punkter nog hade kunnat redas ut över en kort mailväxling.

Dessutom är förbundet redan granskat. Auktoriserade revisorer från PwC, en revisionsbyrå med kompetens för just ideella föreningar, granskar Ibn Rushds räkenskaper årligen. Och professor emeritus i statsvetenskap Erik Amnå har skrivit en tvåhundra sidors uppdragsutredning (”När tilliten prövas”) där han undersöker de anklagelser som riktats mot studieförbundet. 

De mer politiska delarna av granskningen bygger på anklagelser om att Ibn Rushd skulle ha kopplingar till Muslimska Brödraskapet och att de skulle sprida antisemitism och homofobi. Det är de delarna Erik Amnå redan tittat på, och konstaterat att inga organisatoriska kopplingar finns. Man tar upp att några av förbundets nuvarande och tidigare samarbetspartners uttryckt problematiska åsikter.

En anklagelse gäller en förening Ibn Rushd bröt samarbetet med 2016. En annan rör en förening som bjöd in problematiska föreläsare innan föreningen ens inledde sitt samarbete med Ibn Rushd. En tredje rör en förening vars företrädare har samröre med en person som yttrade problematiska åsikter 2011.

Ibn Rushd och deras samarbetsorganisationer är långt ifrån perfekta föreningar. De kan såklart arbeta hårdare mot de medlemmar som yttrar antisemitism och homofobi. De kan vara hårdare mot de samarbetsorganisationer som har demokratiska problem.

Det är svårt att säga att granskningen är ett kvalitetsmässigt bättre underlag än Jörgen Fogelklous motion. 

Men de ser som en del av sitt uppdrag att arbeta demokratiutvecklande med de föreningar som har potential. Det i sig är ett viktigt integrationsarbete, och i stället för att leta brister i samarbetsorganisationerna skulle man kunna studera vilka kvalitetsförbättringar samarbete med Ibn Rushd faktiskt ger sina samarbetsorganisationer. Som de själva skriver i sin kommentar till granskningen:

“Vi vill bidra till demokratiutveckling och föreningars demokratiutvecklingsresor. Det menar vi är positivt för föreningen, såväl som för resten av samhället. Om föreningar som på det stora hela är positiva krafter i sina lokalområden förklaras antidemokratiska, försvinner goda krafter som arbetar förebyggande, skyddande och demokratistärkande. Dessutom skickar det signaler om utestängning till människor i föreningarnas närhet. Det riskerar att göda antidemokraters budskap: att demokratin inte är svaret på hur samhällsproblem ska lösas.”

Granskningarna ledde trots dessa problem till att Ibn Rushd förlorade hela verksamhetsbidraget från Göteborgs stad. Kanske inte så förvånande, eftersom Sverigedemokraterna redan i augusti 2020 la en motion om att klippa alla bidrag till Ibn Rushd. Frågan är varför man inte röstade igenom det redan då. Det är svårt att säga att granskningen är ett kvalitetsmässigt bättre underlag än Jörgen Fogelklous motion. 

Kanske var det oönskat att SD:s kommunalråd Jörgen Fogelklou, som själv, likt många av sina partikamrater, yttrat sig antisemitiskt och stridit mot stadens Pridefestival fick vara galjonsfigur för beslutet? Kanske vägde det in att hans parti regelbundet avslöjas med kopplingar till nazister? Hade det varit bättre om initiativet kom från ett parti som Moderaterna, som fram till nyligen samarbetade med det antisemitiska och auktoritära regeringspartiet i Ungern? Av någon anledning ifrågasätts inte de bidrag och partistöd som går till de partierna eller deras ungdomsförbund. 

Beslutet som togs passar både den höger som hatar muslimer, och den höger som i sin nedskärningsiver använder antimuslimsk rasism för att klippa kommunala bidrag.

De många underligheterna i granskningen borde leda till att lokala journalister ställer frågor till kommunen om förfarandet. Varför skedde inte granskningen i dialog med Ibn Rushd? Varför utgick man inte från Erik Amnås granskning? Var granskningen och beslutet om att klippa bidragen proportionerliga? Har de andra studieförbunden som tar emot bidrag utsatts för samma rigorösa granskning? 

Problemet är att det inte passar i medienarrativet. Antimuslimsk rasism är hett, och då säljer det inte lösnummer att ställa de frågorna. Tvärtom riskerar det bara att öka mängden trakasserier och hot man får ta emot. Beslutet som togs passar både den höger som hatar muslimer, och den höger som i sin nedskärningsiver använder antimuslimsk rasism för att klippa kommunala bidrag.

Den här frågan är inte bara en fråga om rasism, den handlar också om föreningslivet i stort. Organisationen Forum släppte förra året en rapport som hette ”Civilsamhället och demokratin” där de bland annat tar upp riskerna i Demokrativillkorsutredningens föreslagna bidragskriterierna från 2019, där det bland annat föreslås att inga bidrag som lämnas till organisationer där ”företrädare” utför, rättfärdigar, främjar eller uppmanar till våld, hot eller diskriminering. 

”Företrädare” behöver inte vara valda, utan det räcker med att organisationen vid något tillfälle ”givit utrymme” till personen. Om ett antal av organisationens medlemmar agerar i strid med villkoret utanför föreningens verksamhet ska det också vara nog för att klippa bidragen.

Det är mycket luddiga villkor med svåra gränsdragningar, och det gör att vi kan räkna med att det förutom att användas mot muslimer, som i Ibn Rushd-fallet, också kommer att användas mot andra obekväma grupper. Framför allt mot vänstern. Har din förening en kassör som brutit sig in på ett slakteri för att dokumentera? Då kanske bidragen ryker. Har er medlemstidning tagit in en insändare av en person som försvarat AFA på twitter? Inga bidrag nästa år.

Nu när villkoren prövas mot det muslimska civilsamhället skapas det prejudikat som med lätthet kan användas mot andra. Försvarar vi inte varandra nu öppnar vi inte bara för rasism, utan också för slag mot hela det svenska föreningslivet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984