Inrikes #28/2021

Krav på att polisen tar hatbrotten mot judar på större allvar

Aron Verständig ordförande i judiska centralrådet
Återigen har judiska församlingar attackerats av nazister i Sverige. Nu kräver Aron Verständig att både polis och kommuner tar de antisemitiska hatbrotten på större allvar. Foto: Janerik Henriksson/TT

Både polis och kommuner måste ta antisemitiska hatbrott och trakasserier på större allvar. Det menar judiska centralrådet efter den senaste tidens nazistattacker mot synagogan i Norrköping.

Söndagen den 28 mars, en dag in på den judiska påskhögtiden Pesach, kom larmet till polisen i Norrköping. Utanför stadens synagoga hängde blodfärgade dockor med antisemitiska budskap. Återigen en nazistattack i staden som det senaste året drabbats av flera liknande händelser, något Arbetaren rapporterat om upprepade gånger.

Bilder från aktionen lades snabbt ut på den militanta nazistsekten Nordiska Motståndsrörelsens hemsida. På flera andra håll runt om i Norden, vid exempelvis den judiska begravningsplatsen i den danska staden Aalborg, genomfördes liknande händelser. 

Jag ser ett mönster från främst Nordiska Motståndsrörelsen där de just ger sig på våra mindre församlingar som är betydligt mer sårbara, och det får ju väldigt stor effekt. Det skapar en oerhörd känsla av otrygghet och rädsla, särskilt i städer där det kanske bara finns två eller tre judiska familjer.

Aron Verständig, ordförande i judiska centralrådet

Aron Verständig är ordförande i judiska centralrådet i Sverige och han säger till Arbetaren att hoten mot Sveriges judar kommer från flera håll men att de senaste årens nazistattacker främst riktat sig mot judiska församlingar i mindre svenska kommuner som just Norrköping. Men också i Umeå, där församlingen efter upprepade hot tvingades lägga ned sin verksamhet, och i Lund där församlingarna på grund av sin storlek har betydligt mindre säkerhetsresurser än i större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Jag ser ett mönster från främst Nordiska Motståndsrörelsen där de just ger sig på våra mindre församlingar som är betydligt mer sårbara, och det får ju väldigt stor effekt. Det skapar en oerhörd känsla av otrygghet och rädsla, särskilt i städer där det kanske bara finns två eller tre judiska familjer, säger Aron Verständig.

Nu menar han att både polis och landets kommuner måste ta hoten på betydligt större allvar. Brotten utreds inte sällan som skadegörelse trots hatmotiven och bevisen i form av nazisternas egen dokumentation på nätet.

Arbetaren har exempelvis tidigare berättat om hur polisen i just Norrköping kallade en tidigare nazistattack mot synagogan för “religionskritik”. Något som fick hård kritik och som de sedan backade ifrån. Aron Verständig pekar på att polisen måste bli bättre på att förstå vad som ligger bakom trakasserierna och hoten.

– Polisen måste helt enkelt se det här för vad det är. Ett led i nazisternas plan på att skrämma judar från Sverige.

Han poängterar att många av de judiska familjer som lever i Sverige är barn och barnbarn till förintelseöverlevare och att varje hatbrott är en obehaglig påminnelse om nazisternas dåd. Därför vill han även att Sveriges kommuner erbjuder mer hjälp och stöd till församlingarna som drabbas.

– De kan till exempel handla om att erbjuda säkrare lokaler, stötta moraliskt och att de blir snabbare på att sanera antisemitiskt klotter, säger Aron Verständig.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984