Antisemitismen ökar: ”många känner sig utsatta”

Hat, hot, trakasserier och terrordåd. Den senaste tiden har antisemitismen ökat i såväl Sverige som i resten av Europa och i USA. Det visar flera nyligen publicerade rapporter. Arbetaren pratar med judiska församlingar om att leva med en ökande hotbild.

Det är lördagskväll den 9 december 2017. Vintermörkret har för länge sedan lagt sig över centrala Göteborg och i anslutning till synagogan håller den judiska församlingen i staden en ungdomsfest. Ett trettiotal unga mellan 16 och 19 år är på plats och stämningen är uppsluppen. Det skrattas i lokalen. Det är Chanukka, också känd som ljusets fest och en av de viktigaste högtiderna i den judiska kalendern.

Det bara snurrade. Jag vet bara att jag skyndade mig dit och att det var en enorm lättnad när vi fick veta att ingen skadats.

Niclas Davin, verksamhetschef i den judiska församlingen i Göteborg

I mörkret utanför hukar ett tiotal maskerade personer runt staketen. Plötsligt blixtrar det till. Flaskor med brinnande bensin kastas in mot området där flera bilar står parkerade. Panik utbryter och ungdomarna tvingas gömma sig i församlingens skyddsrum.

Ingen skadas tack och lov fysiskt i attacken, där tre män senare kommer att dömas till fängelse, men dådet väcker starka känslor och blir på ett obehagligt sätt ytterligare en påminnelse om utsattheten som många Sveriges judar fortfarande lever i.

– Jag minns faktiskt inte min första tanke, det bara snurrade. Jag vet bara att jag skyndade mig dit och att det var en enorm lättnad när vi fick veta att ingen skadats. Det var ju kaosartat, säger Niclas Davin som är verksamhetschef och dåvarande vice ordförande i den judiska församlingen i Göteborg.

Hans barn befann sig på festen och tre år senare reflekterar han nu över vad som hände.

– Det här var antagligen inte planerat utan snarare något som verkar ha bestämts samma dag under en demonstration mot USA som bestämt att inte skjuta upp sitt tidigare beslut om att flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem, vad nu USAs icke beslut har med oss att göra. Tyvärr ökar hotbilden mot oss varje gång något, oavsett vad, sker i Mellanöstern och antisemitismen blir ett faktum.

Niclas Davin förklarar, precis som räddningstjänsten på plats, att det var ren tur att ingen av bilarna på plats fattade eld. Då hade händelsen kunnat sluta i total förödelse.

Samtidigt berättar han om sina barn. Hur de vuxit upp med vetskapen att sådant här alltid kan hända.

– Egentligen är det ju helt sjukt och man blir bara ledsen över att världen ser ut som den gör. Att antisemitism och rasism fortfarande existerar år 2020. Men jag tror att det var svårare att ta in för de ungdomar utan judiskt påbrå som var på festen. De hade nog aldrig kunnat föreställa sig något sådan här, säger Niclas Davin.

Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Den 9 december 2018 attackerades judiska församlingen i Göteborg.

Söndag 27 september för bara några veckor sedan. Runt om i världen firas Jom Kippur, den så kallade försoningsdagen och den kanske heligaste av de judiska högtiderna. I flera nordiska städer samlas nazister ur den militanta organisationen Nordiska Motståndsrörelsen. Med antisemitiska flygblad och banderoller ställer de sig bland annat utanför synagogan i Norrköping. Något som inte bara väcker obehagliga minnen utan också rädsla, ilska och frustration. 

Terrorattentat mot judiska mål i Europa 2010-talet

19 Mars 2012. Tre barn och en lärare mördas vid en attack mot en judisk skola
Toulouse. Gärningsmannen Mohammed Merah växte upp i en familj som enligt hans bror, ska lärt barnen att det var deras plikt som araber att hata judar.

24 maj, 2014. Attentatet mot judiska museet i Belgien. Ett äldre par från Israel
mördas och en ung receptionist skjuts till döds med pistol och automatkarbin. Gärningsmannen Mehdi Nemmouche greps senare i samband med en polisrazzia. Motivet för morden var enligt den belgiska polisen antisemitism och jihadism.

3 februari 2015. Tre soldater som stod på vakt utanför ett judiskt centrum i den
franska staden Nice skadas vid ett knivattentat. Gärningsmannen Moussa Coulibaly var känd av polisen sedan tidigare och uttryckte vid gripandet ett hat mot Frankrike, polisen, militären och judar.

9 januari 2015. Fyra personer dödas i en judisk matbutik i Paris i samband med terrordåden mot satirtidningen gen Charlie Hebdo, två dagar tidigare. De samordnade attackerna hade klara antisemitiska och jihadistiska motiv.

15 februari 2015. En vakt skjuts i huvudet utanför Köpenhamns synagoga. Gärningsmannen Omar El-Hussein är född i Danmark och hade innan dådet varit i Jordanien där han enligt den danska polisen radikaliserats.

23 mars 2018: En 85-årig judisk kvinna som överlevde de tyska nazisternas ockupation av Frankrike mördas i sitt hem av två unga män som svurit trohet mot IS i en video. Polisen rubricerade mordet som ett antisemitiskt hatbrott.

9 Oktober 2019. En 27 årig tysk man dödar två personer vid en attack mot synagogan i den tyska staden Halle. Mannen ska enligt polisen vara aktiv högerextremist och morden ska enligt honom själv haft antisemitiska motiv.

Bara ett år tidigare dödades två personer av en tysk nazist när han i samband med Jom Kippur attackerade en synagoga i den tyska staden Halle.

En anmälan till polisen i Norrköping lämnas in men avfärdas med att det handlar om “religionskritik”. Något som får Svenska kommittén mot antisemitism att reagera starkt.

– Hade det här varit en enskild händelse hade det varit dumt och en smula förnedrande för den som försökte göra anmälan. Men det här är inte en incident. Det är ett mönster, med flera exempel från den gångna helgen där polisen inte vill ta emot anmälningar om det här. Det är inte säkert att här räknas som hets mot folkgrupp, men det ska inte vara upp till en enskild polisman att bestämma, säger SKMA:s ordförande Svante Weyler i en intervju med Svt Öst fem dagar efter händelsen i Norrköping.

Enligt honom har antisemitismen ökat de senaste åren. Något som också bekräftas i flera rapporter. Så sent som i december 2018 publicerade EU:s byrå för mänskliga rättigheter en undersökning som visade att nio av tio tillfrågade europeiska judar anser att antisemitismen ökat. Värst är situationen, enligt de tillfrågade, för de unga.

Hela 40 procent av de 16 000 tillfrågade uppgav då att de är rädda för fysiskt våld och en tredjedel svarade att de blivit trakasserade minst en gång det senaste året på grund av sin judiska identitet.

Utvecklingen beskrivs av många som skrämmande och hoten kommer från flera håll. Både från nazister, nationalister och militanta islamister.

Händelserna på Jom Kippur är bara några i raden de senaste åren. NMR har flera gånger demonstrerat i samband med minnet av Kristallnatten den nionde december. Förra året sattes exempelvis antisemitiska klistermärken upp på det judiska kulturcentret Bajit i Stockholm som rymmer både skola och förskola. Samtidigt har antisemitiska slagord ropats i flera pro-palestinska demonstrationer som vänt sig mot Israels politik i Mellanöstern.

Så sent som sommaren 2018, med bara några månader kvar till valet, publicerar riksdagens andre vice talman, Sverigedemokraternas Björn Söder, ett uppmärksammat inlägg på facebook där han förklarar att judar inte är svenskar. Inlägget får hård kritik men är bara ett i mängden där ledande SD-toppar uttalar sig antisemitiskt. Kort därefter blir partiet Sveriges tredje största med drygt 17 procent av rösterna.

Stockholm oktober 2020. Säkerheten vid den judiska församlingen alldeles intill Berzelii park är rigorös. I ett rum innanför den låsta dörren sitter en vakt med övervakningskamera ut mot gatan. Han legitimerar mig innan han låser upp nästa dörr. Isak Reichel tar emot några trappor upp. Han är generalsekreterare vid församlingen och i det judiska centralrådet i Sverige. Han bekräftar bilden om att antisemitiska konspirationsidéer och vanföreställningar återigen blivit vanligare.

– Var ska jag börja egentligen, frågar han när vi sätter oss ner i en varsin fåtölj på hans kontor.

– Vi är tvungna att ha ett stort säkerhetstänk i allt vi gör. Antisemitism och annan rasism ser olika ut. Jag upplever exempelvis inte att vi judar diskrimineras på arbets- eller bostadsmarknaden som många muslimer eller afrosvenskar gör. Däremot lever vi hela tiden med terrorhot och det påverkar naturligtvis väldigt mycket. Mina barn har ju gått på den judiska skolan här i Stockholm och för dem är det normalt att polisen då och då står där och håller vakt. De vet inget annat, förklarar Isak Reichel.

Han menar att hotbilden genom åren förändrats. För bara fem, sex åren kom det mesta av hoten från den radikala islamistiska miljön i Sverige. Idag är det nazisterna ur framförallt Nordiska Motståndsrörelsen som är det största hotet.

– Känslan är ju att de ökat sina aktiviteter och de är ju väldigt tydliga i sin antisemitism. Tidigare kom hatet även från delar av vänstern, framför allt när det varit mycket kring Israel- Palestina konflikten, men där tycker jag inte alls att jag ser samma problematik idag. Men all antisemitism bygger ju på en farlig föreställning om att vi judar på något sätt skulle vara mäktiga och kontrollera världen.

Foto: Johan Apel Röstlund
Isak Reichel menar att situationen för den judiska minoriteten i Sverige har blivit värre än för bara fem år sedan.

Isak Reichel är kritisk till hur polisen arbetar för att skydda den judiska minoriteten i Sverige. Inte minst efter det som hände i Norrköping tidigare i höstas och alla de andra nazistiska demonstrationer som beviljats tillstånd i anslutning till judiska institutioner. Att staten däremot anslagit mer pengar till de judiska församlingarna för att täcka delar av sina säkerhetskostnader tycker han är bra.

– Att polisen inte tycks se det som händer som allvarligt är oroväckande och naivt. De pratade om religionsfrihet men verkar inte förstå att nazisterna stod där utanför synagogan för att skrämma judar. Så gick det inte att göra för bara fem år sedan, i dag ser det annorlunda ut och som svensk medborgare känns det förjävligt.

Hur pratar ni inom församlingen om utvecklingen?

– Vi pratar om det hela tiden. Det är en fråga som alltid finns med och som blivit en del av vår vardag. Och samtidigt som församlingen växer så finns ju säkerhetstänket alltid där. Vi genomför omkring 100 kulturevenemang här i Stockholm varje år. Men alla blir kollade innan och man måste alltid anmäla sig i förtid och det är tråkigt för vi vill ju vara öppna för alla stockholmare, säger Isak Reichel.

När nassar får stå ostörda utanför en synagoga då är det ett steg som tagits.

Isak Reichel, generalsekreterare i det judiska centralrådet i Sverige

Vi tar stentrapporna ner genom församlingens lokaler och vidare ut på gården. I en smal kullerstensgång alldeles intill synagogan står minnesmonumentet med 8500 namn inristade. Namn på mördade anhöriga till de som överlevde förintelsen och sedan kom till Sverige. Namn som en påminnelse och uppmaning: Glöm inte det som hände och låt det aldrig hända igen.

Isak Reichel förklarar att det finns de som nu funderar på att lämna Sverige. Hans barn har ibland ställt frågan “Vad händer om Jimmie Åkesson blir statsminister, måste vi flytta härifrån då?”.

– Det är klart att man tänkt tanken. När nassar får stå ostörda utanför en synagoga då är det ett steg som tagits. Men Sverige har gjort mycket bra också, med undervisningen om Förintelsen i skolan. Den öppna antisemitismen är inte så utbredd, men de antisemiter som finns är väldigt farliga. Och vi ser ju att när samhället blir mer polariserat så ökar också antisemitismen. Kolla på Trump och allt som händer i USA, säger Isak Reichel.

Foto: Johan Apel Röstlund
Isak Reichel menar att när samhället blir mer polariserat så ökar antisemitismen.

Från just USA har det också den senaste tiden kommit flera alarmerande rapporter om att antisemitiska hatbrott ökat. Precis som i Sverige och i resten av Europa uppger många judar att de känner sig allt mer osäkra.

Så sent som i somras meddelade den svenska regeringen att de fattat ett beslut om ökade insatser mot antisemitism. Insatserna kommer att genomföras för den nationella planen mot rasism som tidigare tagits fram. Bland annat har ekonomiska medel avsatts för att stödja så kallade hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och nästa höst planeras ett internationellt forum för bekämpandet av antisemitism i Malmö.

Oscar Österberg är forskningssamordnare på Forum för levande historia i Stockholm, den myndighet som fått regeringens uppdrag att bland annat utbilda skolpersonal och andra offentliganställda om antisemitism och rasism. Han menar att det nu blir extra viktigt att ta antisemitismen på allvar.

– Det finns aktörer som medvetet vill sprida lögner och desinformation. Väldigt många känner sig utsatta och kanske inte vågar gå med kippa på huvudet eller med en Davidstjärna runt halsen. Hade inte hoten funnits skulle det ju inte lagts så mycket pengar på säkerhetsarbete.

Johan Apel Röstlund