Hotell- och restaurangfacket kommer inte att stryka Indian Garden från sin lista över restauranger med schysta villkor, trots den senaste månadens avslöjanden. Det säger fackets avtalssekretare till Arbetaren. Enligt honom får inte heller facket ingripa mot restaurangen om inte någon medlem träder fram. Men det stämmer inte, säger fackets egen rättshjälpsorganisation.
Företaget som driver Indian Garden har kollektivavtal med Hotell- och Restaurangfacket, HRF, men under den gångna månaden har Arbetaren kunnat avslöja att de flagrant bryter mot både kollektivavtalet och arbetstidslagen. Flera tidigare anställda har i Arbetaren och Dagens ETC vittnat om att de slavliknande villkoren har rått på restaurangen i över 10 år. Trots detta står restaurangen, tre veckor senare, fortfarande kvar på HRF:s lista över restauranger med ”schysta villkor” och där kommer den att stå kvar så länge företaget bakom har kollektivavtal. Det beskedet lämnar Per Persson, HRF:s avtalssekretare.
– Det vi går i god för är att det finns kollektivavtal. Hur arbetsgivaren sköter sig är en helt annan fråga. Kollektivavtal innebär att de som jobbar där har rätt till löner och försäkringar, en arbetstid, scheman och att det finns en förhandlingsordning. Det är det vi garanterar, säger han.
Arbetaren har tagit del av del av dokument, domar och vittnesmål från flera tidigare anställda som berättar om hur de och deras kollegor fått jobba mellan tio och tolv timmar om dagen, upp till sju dagar i veckan och dessutom blivit lurade på stora delar av den intjänade lönen. Sedan den första publiceringen har fler tidigare anställda hört av sig och bekräftat uppgifterna. Ingen av de tidigare anställda Arbetaren talat med har upplevt villkoren som schysta och trots att villkoren inte följer kollektivavtalet, anser Per Persson att rekommendationen till kunderna att välja restaurangen ska stå kvar.
– Det råder schysta villkor i den mening att det gäller kollektivavtal. Sedan är det oerhört många företag som har kollektivavtal men som inte alltid följer dem. Då handlar det om att vi får förhandla och tvista om det. På det sättet garanteras ju i slutänden att medlemmar har schysta villkor.
Per Persson säger att alla medlemmar som kommit till facket och vittnat om missförhållanden har fått hjälp. Att systemet fungerar vittnar de ärenden som facket drivit på restaurangen, bland annat för ett år sedan när en stor summa drevs in i saknade pensionsinbetalningar, argumenterar han. Men han säger att utan att medlemmar vänder sig till facket får de inte reda på eventuella problem och kan inte driva vidare ärenden.
Men de tidigare anställda som trätt fram vittnar om samma missförhållanden, och brott mot kollektivavtalets regler under en period av 10 år. Bland de som talat med Arbetaren har flera varit medlemmar i HRF, men inte fått hjälp. I en av de domar som gäller godtyckliga löneavdrag framgår tydligt att den anställde är medlem i HRF, men att facket ”meddelat att de inte avser vara behjälpliga”. Tilltron till restaurangfacket, bland Arbetarens källor, är obefintlig.
– Jag blev medlem i facket och berättade för dem att jag inte fick min lön och inte dricksen heller. Men jag fick ingen hjälp. Facket är inte bra! Jag är arbetare, men de är bara på företagets sida, säger en tidigare anställd till Arbetaren.
Men Per Persson säger att det inte stämmer med hans bild av situationen. Han säger att det är beklagligt, men utan medlemmar som träder fram är facket ”bakbundna”.
– Vi måste företräda en medlem. Vi kan inte dra något random till domstol. Vi måste ha bevis eller underlag. Vi får inte företräda en icke-medlem i domstol, säger han.
Så det här kommer att fortgå?
– Ja, tyvärr, både på det här och på andra företag där arbetsgivare inte sköter sig och där medlemmar inte talar om det för oss.
Men att facket skulle vara bakbundet stämmer inte, under förutsättning att det inte är fackets egna regler han talar om. Mattias Landgren är chefsjurist på LO-TCO Rättskydd, den expertorganisation som LO- och TCO-förbund vänder sig till för rättshjälp. Enligt honom finns det inga som helst rättsliga problem för ett fack att själva dra ett företag inför rätta för avtalsbrott, utan en enda medlem. Det är till och med rätt vanligt att det sker. Just nu driver LO-TCO Rättskydd flera sådana rättsliga ärenden i Arbetsdomstolen.
– Det finns inget som gör att du är formellt bakbunden, men det kan vara svårare med bevisföring, säger chefsjuristen.
Enligt Mattias Landgren har det utvecklats en praxis i Arbetsdomstolen just för att förhindra att företag där facket inte har medlemmar ska kunna komma undan. Han beskriver att det kan röra sig om företag där anställda kan våga prata med facket, men inte våga bli medlemmar.
– Det är fullt görligt och det finns en gammal praxis att man inte ska kunna kan berika sig genom kollektivavtalsbrott bara för att facket inte har medlemmar. Då kan facket kräva allmänt skadestånd, säger Mattias Landgren.
Arbetsköparorganisationen Visita som är HRF:s centrala motpart har hittills inte velat ställa upp på en intervju med Arbetaren, men lämnat en skriftlig kommentar om situationen på medlemsföretaget.
”Visitas medlemmar ska följa gällande kollektivavtal, våra etiska riktlinjer och andra medlemsvillkor. Vi stöttar våra medlemmar i det arbetet och erbjuder bland annat rådgivning i arbetsrättsliga frågor, men hur de samtalen förs är något som stannar mellan oss och berörd medlem, skrev Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita till Arbetaren.”
