Tornväktarna blåser fel för att få rätt

Trots tre års anställning vägrar kommunen tillsvidareanställa en av de tre för Ystadborna ikoniska tornväktarna. För att få rätt blåser nu tornväktarna fel i den kopparlur som varje kväll signalerar ”allt lugnt.” Den ovanliga, men varslade, fackliga stridsåtgärden kan bli den första att prövas mot det nya strejkförbudet.

Inrikes
Från ett litet fönster i S:ta Maria Kyrkas tornspira har Tornväktaren sedan 1700-talet varnat och lugnat Ystadbor för annalkande faror.
S:ta Maria Kyrka, Ystad Foto: Wikimedia Commons

Varje kväll från kvart över nio blåser Ystads tornväktare i en kopparlur en särskild signal från tornet i St Maria kyrka. Signalen betyder att inga bränder, krig eller annat som kan oroa Ystadbornas nattsömn har upptäckts.

Men från och med i måndags låter signalen konstigt. Tornväktarnas fackförening befinner sig nämligen i konflikt med arbetsköparen Ystads kommun, kring en av väktarnas anställning. Den något ovanliga, men varslade stridsåtgärden, är den första att trotsa regeringens nya strejkförbud som trädde ikraft den 1 augusti.

–  Vi varslade om strejk den 29 sista juli och bedömmer den vara lovlig. Men oavsett känner vi, eller medlemmarna, ingen oro. Vi är stridbara och det är hela sektionen, säger Cim Sävel, facklig organisatör på Malmö LS av SAC.

Som visstidsanställd på lägre procent kan du därför inte lasas in. Det är bara något de själva hittat på och inte heller något de kommit överens med någon facklig part om.
Cim Sävel, facklig organisatör på Malmö LS

Den syndikalistiska driftsektionen KYDS, som i sin tur sorterar under Malmö LS organiserar bland annat två av tre tornväktare. Enligt sektionen är tornväktarnas anställning både felaktig och oklar. Efter tre år som visstidsanställd borde dennes anställning omvandlats till fast, något som kommunen nekat och fortsatt motsätta sig i de nu sammanbrutna förhandlingarna.

– Kommunen hävdar att de enligt praxis inte tillsvidareanställer någon på under 40 procent. Som visstidsanställd på lägre procent kan du därför inte lasas in. Det är bara något de själva hittat på och inte heller något de kommit överens med någon facklig part om, säger Cim Sävel.

Men från kommunens sida har man en annan bild. Det stämmer förvisso att kommunen inte erbjuder sådana tillsvidareanställningar, men enligt Sebastian Goksör, chef för kommunens muséer såväl som tornväktarna, har han heller inte uppnått kommunens krav för inlasning.

– Enligt Ystads kommuns arbete med inlasning så har man en form som kallas för timanställning vid behov som vederbörande går på. Den anställningsformen garanterar ingen vidare anställning. Vid varje behov kontaktar vi och ger personen möjlighet att jobba, säger han.

I teorin, säger han, skulle tornväktaren kunna bli inlasad, men eftersom det blir nya anställningar varje gång så skulle de ta betydligt längre tid än tre år.

Men enligt facket har tornväktaren, tills nu, varit schemalagd på samma schema i tre år, vilket uppfyller kriteriet för inlasning. Kommunen hävdar å sin sida att det varken funnits ”varaktighet eller återkommande periodicitet i bemanningen”.

Men oavsett vem som har rätt har kommunen, enligt Sebastian Goksör, ingen plan på att förändra sin praxis. Det är en inställning som inte heller påverkas av de pågående stridsåtgärderna.

– Jag vet inte vad de ska leda till egentligen. Stridsåtgärden får viss uppmärksamhet, men kommer inte påverka deras möjligheter att få rätt eller vår inställning, säger han.

Felblåsningen är enligt facket bara ett första steg.

– Vi fortsätter att se över vilka andra metoder som kan öppna upp för vidare förhandling. Vi är också öppna för att gå till Arbetsdomstolen, men där är vi inte ännu, säger Cim Sävel.

Enligt de nya strejkförbuden är det inte längre tillåtet att vidta stridsåtgärder i en tvist om medlemmars anställning. I nuläget har kommunen, enligt museichefen, inga planer på rättsliga åtgärder för felblåsningen. Men han öppnar samtidigt för att omvärdera under resans gång. Skulle det bli så är dock facket redo.

– Jag har en ambition att den här lagen måste prövas så snart som möjligt för då vet vi hur vi kan fortsätta. Jag kan gladeligen ta på mig att vara den första som försvarar strejkrätten i AD. Medlemmarna känner till konsekvenserna och är också beredda både på böter och rättsprocess, säger Cim Sävel.