Strejken på MediCarrier, som Arbetaren har rapporterat om tidigare, fortsätter. Samtidigt anser sig företaget MediCarrier AB, som ägs av Region Stockholm, ha rätt att ta in bemanningspersonal och hänvisar till kollektivavtalet med Kommunal. SAC:s fackliga samordnare Rasmus Hästbacka ser det som ett sätt att försvara strejkbryteri.
I ett mail till Arbetaren skriver MediCarrier AB att de inte ser behov av att teckna kollektivavtal med sektionen i SAC, eftersom de redan har ett avtal med Kommunal. Att arbetarna strejkar har MediCarrier inga synpunkter på.
Akram Mardan är ordförande i driftsektionen, den syndikalistiska fackklubben på arbetsplatsen, som kräver kollektivavtal. Enligt honom har arbetsköparen ringt in bemanning. När de stått utanför arbetsplatsen och strejkat har de dessutom sett ordinarie personal komma flera timmar tidigare till arbetet.
På frågan om bemanningspersonal utför de strejkandes arbete svarar MediCarriers HR-chef Kristiina Söderlind:
– Vi har gällande avtal med bemanningsföretag för att stärka upp verksamheten vid behov.
MediCarrier har avtal med bemanningsföretagen Uniflex och Student Consulting. När Arbetarens reporter hör av sig på nytt och ber om ett förtydligande om huruvida de använder sig av extra bemanning just nu, blir svaret följande:
– Vi har en personalplanering som optimeras ständigt och vi tar in inhyrd personal vid behov så att vi klarar vårt samhällsviktiga uppdrag för vårdens behov, att vården i alla lägen får det materiel som behövs så att patienter i Stockholms län får den vård de behöver, skriver Kristiina Söderlind.
Strejkbryteri – moraliskt brott
Att låta bemanningspersonal göra strejkande arbetares jobb är organiserat strejkbryteri. Det menar SAC:s fackliga samordnare Rasmus Hästbacka. Att respektera varandras stridsåtgärder genom att exempelvis inte organisera strejkbryteri är konsensus sedan Saltsjöbadsavtalet (1938).
– Problemet är att strejkbryteri är helt och hållet ett moraliskt brott. I Sverige är det tyvärr lagligt med strejkbryteri, och det är ganska extremt. När Ronald Reagan legaliserade strejkbryteri på 80-talet sågs det som extremt men i Sverige har det alltid varit lagligt, säger Rasmus Hästbacka.
MediCarrier anser inte att det är ett problem att ta in bemanningspersonal, utan lutar sig mot argumentet att de har ett kollektivavtal med Kommunal:
– Eftersom vi redan har en överenskommelse med Kommunal inom aktuellt kollektivavtalsområde kan vi som vi alltid gör ta in personal från bemanningsbolag vid behov, skriver Kristiina Söderlind till Arbetaren.
Rasmus Hästbacka är kritisk både mot företaget och fackförbundet Kommunal:
– De försöker rättfärdiga strejkbryteri. Jag förstår att de är nöjda med avtalet med Kommunal, för Kommunal sätter inte ner foten när de inte följer avtalet. Det de gillar är någon sorts trasig svensk modell. Det de vägrar när de vägrar ingå avtal med sektionen är att de vägrar följa avtalet.
Orättvis lönesättning
Det som Rasmus Hästbacka anser att de inte följer i avtalet med Kommunal handlar om lönesättningen.
– De sätter lönerna godtyckligt. Det är ganska tydligt att de straffar arbetare som de tycker är uppkäftiga och belönar de som är underdåniga, säger Rasmus Hästbacka.
Arbetaren har tidigare skrivit om hur arbetare på MediCarrier anser att lönesättningen på arbetsplatsen är orättvis. Kristiina Söderlind som är HR-chef på MediCarrier har svarat att det alltid är individens prestation som påverkar lönen.
Motarbeta strejkbryteri
– Nu får sektionen hitta lämpliga metoder för att motarbeta strejkbryteri, säger Rasmus Hästbacka och tillägger:
– Eller växla över till andra metoder för att bromsa eller avbryta produktionen.
Men han vill inte gå in på om det är något sektionen planerar just nu.
– Det skulle handla om lovliga stridsåtgärder. Men det får komma i ett uppföljande konfliktvarsel från sektionen i sådana fall, säger Rasmus Hästbacka och lägger till att arbetare har neutralitetsrätt.
– Man kan vägra utföra smittat arbete, det vill säga arbetsuppgifter som är föremål för strejk och blockader.
Nygammal trend att kräva kollektivavtal
Enligt Rasmus Hästbacka har det varit ovanligt att sektioner inom SAC kräver kollektivavtal de senaste 20 åren. Men historiskt har både LS, sektioner och syndikat ingått kollektivavtal.
– Det rör sig om 100-tals avtal genom åren, säger Rasmus Hästbacka.
Mellan 1956 och 1993 var SAC-anslutna arbetare inom skogsbruket även central avtalspart i ett flerpartsavtal med SAC och LO på den fackliga sidan.
Att arbetare inom syndikalisterna åter börjat kräva kollektivavtal tror han dels har att göra med ändringen av medbestämmandelagen 2019 som innebar att utrymmet för lovliga stridsåtgärder mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal har blivit mindre.
– En annan orsak till att sektioner blivit piggare på att kräva kollektivavtal handlar om att SAC:s arbete med att utbilda och stötta skyddsombud blivit bättre. Ingår sektionen ett kollektivavtal kan de utse ett skyddsombud.
Kommunal har avböjt att kommentera.