Hyresgästföreningen berömmer Malmö Kommunala bostadsbolag för att de “tar ansvar” och godkänner en höjning av hyrorna på 5 procent. Men svensk fastighetsbransch är allt annat än ansvarsfull. Martina Engman om en bransch som levt över sina tillgångar.

Detta är del 1 i artikelserien Lyxfällan – fastighetsbolagens tur.

Lyxfällan är en underhållningsform där fraser om att deltagarna just ska ta ansvar dominerar. Och det finns några som borde adderas till Lyxfällans deltagare: nämligen många svenska fastighetsbolag.

Hyresgästerna borde ha programledarrollen och röja upp bland slumvärdar, överbelåning och renovräkningar. Faktum är att många analytiker har lågt förtroende för svenska fastigheter och tyska tidningar kallar det en marknad i fritt fall.

Redo att röja upp bland VD:ar med spenderarbyxor? Då kör vi.

Höjda kostnader, höjda hyror?

2022 var året då många fastighetsbolag slog på stora trumman för ökade kostnader. Intresseorganisationen Fastighetsägarna krävde 10 procent i hyreshöjningar och MKB har i år ojat sig över ökade kostnader på 14 procent. 

I övriga landet är många avtal nu klara. I Stockholm blev ramavtalet med Fastighetsägarna 4,75 procent, Lindesbergsbostäder höjer med 4,4 procent och i skånska Burlövsbostäder höjs hyran med 5,25 procent.

Den organisation som förhandlar för hyresgästerna, Hyresgästföreningen, är nöjd med hyresuppgörelsen i Malmö. De ser 5 procent hyreshöjning som rimlig och tycker att MKB tagit ansvar. I samma artikel skriver Hem & Hyra att politikerna under åtta år totalt tagit ut en halv miljard i vinst ur bolaget. Vilket ansvarstagande.

Hyresgästernas försörjningsbörda

Vinstuttaget blir en dubbelskatt för alla som bor hos MKB, först betalar de skatt på sin inkomst och sedan går även deras hyra till att finansiera kommunens utgifter. Det märks att Hyresgästföreningen sitter på dubbla stolar: de är en del av den socialdemokratiska rörelse som styr staden.

Läget hos privata hyresvärdar är inte annorlunda än kommunal allmännytta. Alla som bor hos privata hyresvärdar tvingas i stället att betala överhyra till aktieägarnas vinster. I bolaget Neobo är målet att hälften av all vinst delas ut till aktieägarna. 

Samtidigt svarar Neobo’s intresseorganisation Fastighetsägarna så här på frågan om hur de ser på att folk inte kan betala deras nya höga hyror:  “Det [kan] finnas hyresgäster som får problem att betala hyran. Ett fortsatt förstärkt bostadsbidrag för dessa hushåll är en viktig del i den sociala bostadspolitiken” (Hem&Hyra, 28sept 2022). Översatt: det skiter de i, det är politikens problem – de ska ha in sina stålar.

Slut på festen – vem ska stå för notan?

Men i år är året då branschen slutar tälja guld. Många i fastighetsbranschen kan vara i ett läge där kostnaderna för lånen är mer än hyrorna de får in. Fastighetsbolagens lösning verkar vara att behandla sina hyresgäster och staten som bankomater som de fritt kan hämta pengar från.

I praktiken är höjda hyror fastighetsbolagens försök att vältra över lånekostnaderna och vårdslöst risktagande på sina hyresgäster. Det är ofattbart korkat att hyresgästföreningen hjälper fastighetsbolagen att trumma in budskapet om deras ansvarstagande.

När vi i nästa artikel går vidare till budgettavlan så blir det tydligt att det där med delat ansvar inte är så rimligt som det verkar vara vid första anblicken.