Dödgrävarens hustru är en saga från ett hörn i världen som de flesta svenskar missat som resmål. Khader Ayderus Ahmeds film är en fin kärlekshistoria, och har ett soundtrack som både svänger och rör till tårar.
Jag måste erkänna att en del av njutningen med filmen Dödgrävarens hustru för mig är det enkla faktum att det känns helt nytt med en spelfilm från Afrikas horn. Att den visar sig vara en vackert filmad kärlekshistoria med två karismatiska skådespelare i huvudrollerna skadar inte heller.
Historien spinner kring ett fattigt par, gravgrävaren Guled och hans fru Nasra, som bor med tonårssonen Mahad, full av attityd, i utkanten av Djibouti City. Guled hänger vid stadens sjukhus med sin spade för att vänta på ambulansen, som kan komma med en nyligen död, och han kan passa på att erbjuda sina tjänster. Inte ens inför döden har man råd att missa en chans att tränga sig före kollegerna.