De personer som har daglig verksamhet genom LSS är en allt mer ekonomiskt utsatt grupp. För tre år sedan infördes ett nytt statsbidrag för att höja deras ersättningar, men som Arbetarens granskning visar har många kommuner genom åren låtit pengarna brinna inne med ursäkter som ”vi glömde bort” och att det ”skapar administration”. Det här duger inte.

Arbetaren har den senaste veckan granskat kommunernas hantering av frågan med habiliteringsersättning. Alltså dagersättningen för deltagande i daglig verksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta är en grupp som fått det allt svårare ekonomiskt. Det visar genomgångar från myndigheter och intresseorganisationer. 

”Vi kan inte spara pengar, vi måste alltid låna när vi ska köpa julklappar”, berättar Frida Larsson, som är sysselsatt i den dagliga verksamheten Överskottet i Visby. 

Men denna grupp skulle inte behöva ha det riktigt så knapert som många har det.

2017 fanns en tanke om att stötta kommunerna att höja de oerhört låga ersättningarna inom daglig verksamhet enligt LSS. Staten införde ett bidrag. Men i många kommuner tog det stopp. Det här har journalisten Anna Morin belyst i sin artikelserie i Arbetaren om habiliteringsersättningen.

Enda kravet när det infördes var att det skulle gå oavkortat till deltagare som deltog i daglig verksamhet på grund av intellektuella funktionsnedsättningar. Det skulle vara pengar i fickan till en ekonomiskt utsatt grupp. 

Ändå har 247 miljoner av dessa pengar inte sökts av kommunerna under bidragets första tre år.

Situationen har förbättrats något under åren med bidraget, antalet kommuner som struntar i att söka dessa pengar har minskat. Men förra året var det ändå 15 kommuner som lät pengarna brinna inne. 

Ursäkterna är upprörande. 

”Vi glömde”, svarar Skinnskatteberg. 

”Så få personer som berörs”, säger Ydre kommun.

”Det skapar administration”, säger Sotenäs.

Det här är kanske den sämsta ursäkten. Att det blir extra administration för kommunen som ursäkt att undanhålla en ekonomiskt utsatt grupp pengar de har rätt till. 

Ytterligare 17 kommuner ansökte inte om hela beloppet deltagarna i deras kommun hade rätt till. 

Artikelserien lyfter också fram kamperna som gjorde skillnad. När deltagarna vid vid Överskottet i Visby gick ut i strejk fick de kommunen att börja söka bidraget. 

”Våra politiker verkade bli jätteförvånade över hur vi kände. Vi sa att vi känner oss som slavar”, berättar Frida Larsson som tog initiativ till strejken. 

Judith Timoney, ombudsman hos FUB kallar kommunernas agerande för en byråkratisk stöld. 

Det är bara att hålla med.