Inrikes #4/2021

Kommunerna: Därför tackar vi nej till pengarna

Gruppbild av deltagare i daglig verksamheten som strejkar
15 kommuner fördelade ingenting av statsbidraget till habiliteringsersättningen under 2020. Grafik: Iso Lindh/Arbetaren, foto: Burbuce Gashi

”För kortsiktigt” och ”Vi har egna medel” och ”Vi glömde söka”. I en enkät svarar kommunerna på varför de inte fördelar pengarna avsatt till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Statsanslaget skulle gå till deltagare i daglig verksamhet, vilket är en grupp med dokumenterat låga inkomster.

Det var 15 kommuner som inte fördelade en krona av statsbidraget till habiliteringsersättning för 2020. Det är skattefria pengar avsatta till deltagarna i kommunens dagliga verksamhet enligt LSS.  I en enkät svarar på kommunerna på frågan varför?  

Att bidraget ses som tillfälligt eller kortsiktigt är ett av de vanligaste skälen att inte rekvirera pengarna, det uppger fem av de svarande kommunerna. Detta trots att statsanslaget är inne på sitt fjärde år 2021, och att socialminister Lena Hallengren har varit tydlig med att det ska ses som permanent. Redan i beslutsunderlag från 2018 skriver till exempel Härnösands kommun, som är en av de 15 som inte söker, att ansvarigt departementet uppger att medlen inte har något slutdatum och ska ses som löpande tills någon regering bestämmer annorlunda.

”Kommunen valde att inte söka bidraget utifrån att det är ett tillfälligt bidrag och när bidraget upphör kommer inte avdelningen kunna bibehålla samma nivå på utbetalningen till brukarna av habiliteringsersättningen”, skriver biståndsenhetens chef i Tjörns kommun. 

Diagram över kommuner som inte sökte habiliteringsersättning och storleken på bidragen som brann inne
15 kommuner valde att inte söka statsbidraget, trots att de var garanterade stöd på olika nivå. Härnösand var garanterade nära 1,5 miljon kronor. Grafik: Iso Lindh/Arbetaren, foto: Burbuce Gashi.

En del av enkätsvaren går in på att kommunen klarar sig självt ekonomiskt i den här frågan:

”Vi har inte sökt statsbidrag för att vi har redan habiliteringsersättning för våra brukare”, skriver Gangnef kommuns verksamhetschef för stöd och omsorg på socialförvaltningen.

”Vi har i praktiken redan, med egna medel, finansierat en ersättning som då gäller både SoL och LSS”, svarar socialchefen i Kalix kommun.

Olofströms korta svar var att kommunen inte söker pengarna eftersom ”Vi avsåg inte att höja ersättningen för 2020”. Olofström var den enda kommunen i Blekinge som inte rekvirerade statsanslaget för höjd habiliteringsersättning 2020. 

I Aneby finns ingen habiliteringsersättning, utan kommunen har valt att stödja deltagarna i daglig verksamhet på annat sätt, enligt Anna Ekström (L) som är ordförande sociala utskottet. Hon är också ordförande för Anebys kommunala råd i frågor om funktionsnedsättning. 

”I Aneby kommun har vi valt att ersättningen betalas ut i resor, evenemang och nöje”, skriver sociala utskottets ordförande. Exempel från åren före pandemin är resor till Göteborg, Liseberg och Gränna. 

Kommunen har med bidraget haft chans att införa en riktig habiliteringsersättning med statliga medel, men avstått från att söka under alla tre år som anslaget funnits. I stället har Aneby kommun varit i kontakt med Socialstyrelsen för att undersöka möjligheten att använda medlen till genomförandet av den här typen av aktiviteter, men det är inget som beviljats.

FUB som är en organisation för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga har varit tydligt med att kommunerna bör söka medlen, och kallar det ”byråkratisk stöld” att inte betala ut det garanterade belopp varje kommun fått fördelat från Socialstyrelsen. 

Foto: Linnea Bengtsson
Judith Timoney

Judit Timoney, ombudsman på FUB, ger inte mycket för de olika argumenten kommunerna kommer med, hon har själv hört flera av dem genom åren.

– Vi vet att kommuner inte alltid gillar särskilda bidrag, för att det kan vara svårt att planera olika verksamheter, men det här är ju en ren utbetalning. Det är inte ett komplicerat bidrag som behöver en motprestation, säger Judith Timoney och fortsätter:

– Alla bortförklaringar och ursäkter mynnar ut i att personer som jobbar på daglig verksamhet inte får pengar. Hur kan det räknas som ett lyckligt slut? 

Några kommuner är inte överens med statsmakten om att ersättningsnivån bör höjas. De slår fast att deras nivå är bra som den är.

”Förra året sökte vi inte på grund av att vi tyckte oss ha en rimlig nivå på vår habersättning 40 kr/dag. Vi har inte sökt i år heller, med samma motivering”, skriver områdeschefer vid förvaltningen i Torsby kommun.

Socialstyrelsen har ingen åsikt vad som är en rimlig nivå, uppger Robin Björk som ansvarar för bidraget till habiliteringsersättning på Socialstyrelsen. Medlen ska gå till att införa eller höja den befintliga habiliteringsersättningen oavsett tidigare nivå. 

Hjo kommun har sammanlagt låtit bli att söka och förmedla totalt nära en miljon, 912 210 kronor, under tre års tid. Linda Fred är enhetschef för daglig verksamhet i Hjo, och svarar på frågor om hur de resonerat när de inte sökte statsbidraget.

Hur har ni kommit fram till att 62 kronor för heldag är en rimlig ersättning?

– Vi gjorde ingen jämförelse och genomlysning för detta år. Det gjordes 2018 då man tittade på kommuner runt om i landet och såg hur man låg till där, och utifrån det anses den rimlig. Sedan kanske det var fel att inte göra en färsk. Vi lutade oss mot den 2018.

Sista tre åren har ju ersättningsnivåerna höjts i landet?

– Så är det nog.

Var det fel att inte göra ytterligare en utredning?

– Jo, men det är alltid det här med tid. 2018 ligger inte så långt tillbaka i tiden, men det är klart att det hade varit bättre underlag att luta sig mot, att göra en ny igen.

För Hjo kommun var det viktigt att jämföra med andra kommuner, men Linda Fred säger också att de inte rekvirerat pengarna av ytterligare två skäl. Dels skulle det vara orättvist mot personer med psykisk ohälsa som har dagverksamhet enligt Socialtjänstlagen, SoL, i samma lokaler, dels hade kommunen velat betala ut anslaget i klump till deltagarna. Det sistnämnda göra i flera kommuner, och är godkänt av Socialstyrelsen.

Det är två olika stödsystem, SoL och LSS. Men Hjo kommun har ändå en habiliteringsersättning?

– Vi har ju det, så det finns ju en orättvisa hur vi än gör, säger Linda Fred.

Men håller du med om att gruppen som har daglig verksamhet enligt LSS har en låg inkomst?

– Absolut. Men de som har enligt SoL har också väldigt låg inkomst.

Ni jämför två låginkomstgrupper med varandra. Men om det finns chans att ge en grupp mera pengar, varför gör inte kommunen det? Vem vill inte ha mer pengar?

– Men det är som jag sa, hur vi resonerar kring de grupperna, att det skulle öka klyftorna. Och att vi inte kunde ge medlen i klump.

Kommuner får dela ut anslaget som en bonus under året, till exempel en eller två gånger.

– Det var otydligt när vi pratade om att söka det, och vi uppfattade som om det inte gick att göra det. Så det kan vara intressant för nästa år. 

Finns det ett samtal om att söka medlen nästa år?

– Det har inte varit på tapeten just nu, men som jag sa så kan det vara intressant, säger Linda Fred, enhetschef på Hjo kommun.

I flera av enkätsvaren från kommuner som inte ansöker om medlen för att införa eller höja habiliteringsersättningen spekuleras det om att statsbidraget en dag försvinner, och att det antingen leder till ökade kommunala kostnader eller till sänkt habiliteringsersättning. 

”Ånge kommun har under många år haft habiliteringsersättning och vi har nyligen höjt beloppet för ersättningen, en uppräkning sker med jämna mellanrum. Visserligen skulle man kunnat sökt det statliga bidraget och betalat ut extra pengar, men när då statsbidraget upphör så tvingas man i så fall att ta bort den extra höjningen. Och detta skulle jag uppleva som sämre”, svarar verksamhetschefen för området stöd och omsorg i Ånge kommun på Arbetarens enkät. 

I Kalix kommun diskuterades frågan i socialnämnden den 19 maj 2020, och i beslutsprotokollet står att om statsbidraget plockas bort kommer den tidigare ersättningsnivån gälla igen, och att: ”Det skulle inte gynna brukarna eller den dagliga sysselsättningen på ett hållbart och långsiktigt perspektiv.”

De 15 kommunerna kommer med ytterligare argument för att inte söka medlen. Det handlar om att det är få deltagare i kommunen eller tvivel på att det får effekt.

”Ydre är en liten kommun, har få personer som berörs av detta.” Ydre sökte inte 18 500 kronor för 2020, pengar avsatt till de få deltagarna i kommunens dagliga verksamhet.

”Upplever att vi har en rimlig habiliteringsersättning utan statligt stöd och att det mer skapar en administration och inte så mycket utfall i ökat deltagande eller nöjdhet”, svarar Sotenäs kommun som inte sökt 175 000 kronor för 2020. 

Skinnskattebergs svarsperson skriver att den är ny på jobbet och inte känner till läget. Det framkom i samma veva, december 2020, att kommunen glömde söka pengarna. ”Jag kom i augusti, och innan dess har det legat på olika personer som har haft olika ansvarsområden och därav har det helt enkelt fallit mellan stolarna”, säger sektorchef Vård och omsorg i Skinnskattebergs kommun Carina Gullemo, i SR Klartext , den 2 december 2020, intervjuad av P4 Västmanland.

I Skinnskatteberg glömdes deltagarna helt enkelt bort. De 74 000 kronor som var vikta till habiliteringsersättning för daglig verksamhet år 2020 blev kvar hos Socialstyrelsen.

Något liknande verkar ha hänt i Ragunda, med den skillnaden att man inte lyckats rekvirera pengarna för något av åren. ”Vet ej men svaret är att det har kommit bort. Men där har vi ett förbättringsområde som vi genast tar oss an”, svarar förvaltningschefen för stöd- och omsorgsförvaltningen i kommunen. För 2020 var det 37 000 kronor som aldrig nådde deltagarna i daglig verksamhet. I dag ligger Ragundas habiliteringsersättning på 40 kronor per heldag.

Precis som i fallet med Hjo kommun finns det ytterligare några kommuner i enkäten som jämför habiliteringsersättningen med den egna kommunens ersättning till personer med psykisk funktionsvariation. Och så görs det jämförelser med de tidigare ersättningsnivåerna i andra kommuner, i det egna länet eller i landet. 

För de 15 kommunerna resulterar jämförelserna i att inga pengar rekvireras av statsbidraget, alltså till nackdel för de personer med intellektuell funktionsvariation som har daglig verksamhet enligt LSS.

Det som inte omnämns i enkätsvaren är de ekonomiska behov som gruppen av deltagare i daglig verksamhet har, av pengar till lunch eller bussresor, eller behovet av mer pengar i en ansträngd privatekonomi.

Enkäten genomfördes november-december 2020 och besvarades av samtliga 15 kommuner som avstått från att rekvirera statsbidraget till habiliteringsersättning år 2020.

Artikeln har kompletterats 2021-01-18 med information i form av ett sent inskickat enkätsvar.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984