Det är Batljans lagliga verksamhet vi borde uppröras över

Ilija Batljan anhölls igår misstänkt för brott mot marknadsmissbrukslagen. Han förnekar anklagelserna och huruvida han gjort sig skyldig till brott får framtiden utvisa. Men är det inte hans fullt lagliga verksamhet som vi borde uppröras över?

Ledare
Annie Hellquist, tf. chefredaktör på Arbetaren
Foto: Axel Green

Ilija Batljan har i flera sammanhang fått stjärnstatus, men sedan trasslat in sig i tveksamheter. Under sin karriär som socialdemokratisk politiker förekom hans namn i partiledarspekulationerna efter Mona Sahlins avgång och han beskrevs som en stjärnpolitiker och förnyare. Han beskrevs till och med som möjligen ”socialdemokratins räddning” på ledarplats i Aftonbladet.

Men han hamnade också i rampljuset som en av de inblandade i den så kallade prime-gate-skandalen. Den inte så snygga historien om hur PR-byrån Prime, på uppdrag av Svenskt näringsliv, arbetade för att vrida Socialdemokraterna högerut. Något som Aftonbladet avslöjade efter valet 2010, då en debattartikel signerad Ilija Batljan, IF Metallordföranden Göran Johansson och finansmannen Carl Bennet, om tillväxt och ”mer konkurrenskraftig” beskattning, i själva verket visade sig vara skriven av Prime. När det uppdagades så sa han att han inte mindes hur artikeln kom till. 

”I valrörelsen hade jag väldigt många artiklar. Jag har inte upplevt att det är Svenskt näringsliv som har skrivit artiklar till mig, men har de gjort det är det för min del jättebra, för jag tycker att tillväxt är väldigt viktigt”, sa han till Aftonbladet. 

Bolaget kallade sig för allmännytta, dock med betydligt striktare krav på vilka som godkändes som hyresgäster, miljonutdelningar, och dubbelt så hög vd-lön som verkliga allmännyttiga bolag. 

När Batljan lämnade politiken blev det istället fastighetsbranschen han kom att nå ryktbarhet. Han har avbildats som en duracellkanin i tidningen Fastighetsbranschen, när de porträtterat honom och hans snabba affärer. När fastighetsbolaget Rikshem värvade honom som vice vd 2011 kallades det av vd:n för en ”Zlatan-värvning”.

Under några expansiva år växte Rikshem i rekordfart på att köpa upp allmännytta och som dessutom kritiserades för att använda sig av renovräkningar, alltså stora renoveringar med stora hyreshöjningar som följd, som gör att människor inte kan bo kvar. Bolaget kallade sig för allmännytta, dock med betydligt striktare krav på vilka som godkändes som hyresgäster, miljonutdelningar, och dubbelt så hög vd-lön som verkliga allmännyttiga bolag. 

Ilija Batljan kritiserades då också för att använda sitt socialdemokratiska renommé för att propagera för utförsäljningar. 

”Det är otroligt uppseendeväckande att en så välkänd socialdemokrat ska gå på ett socialdemokratiskt möte för att övertyga dem om att sälja kommunal egendom till hans företag”, sa Hyresgästföreningens dåvarande förbundsordförande Barbro Engman, till SVT Nyheter när Ilija Batljan, i den då nya rollen som vice vd för Dombron (dåvarande Rikshem), skulle besöka Lidingös socialdemokrater för att prata om bostadspolitik, 2011.

Batljan är den största ägaren i bolaget och äger aktier till ett värde av två miljarder. 

2015 fick Batljan dock sparken från Rikshem efter att ha gjort stora privata fastighetsaffärer vid sidan av utan att informera styrelsen. Detta fick dock inte finansiärer att dra öronen åt sig, vilket berättar mycket om branschen. Kapital bryr sig inte om moral, och samma dag som han fick sparken ringde folk i branschen upp Batljan och erbjöd honom pengar, jobb och plats på kontor, har han berättat. En granskning av KPMG kom senare fram till att Batljan inte gjort något fel. 

Han gick vidare till att starta fastighetsbolaget SSB, Samhällsbyggnadsbolaget. Återigen med en aura av ansvarstagande för samhället och återigen ett med en otroligt snabb takt på fastighetsuppköpen. Så snabbt att ökända namn som Boultbee hamnar i skymundan. Affärsidén beskrivs i en nyhetsartikel i Expressen som att köpa upp samhällsfastigheter i kommuner med ansträngd ekonomi och sedan hyra ut dem tillbaka på långa kontrakt.

År 2023 siktar Batljan på att bolaget ska nå ett fastighetsinnehav till ett värde av 40 miljarder. 75 procent av värdet ska vara samhällsfastigheter, alltså tidigare kommunalt eller statligt ägda fastigheter. Batljan är den största ägaren i bolaget och äger aktier till ett värde av två miljarder. 

Nu är han alltså misstänkt och anhållen för brott mot marknadsmissbrukslagen. Kanske visar det sig stämma och han döms för brott och då byts han säkerligen ut, så att företaget kan rulla på med nya ansikten och Ilija Batljan får återuppfinna sig själv på nytt. Kanske frias han och då rullar företaget säkerligen på med samma ansikten.

Men det vi borde rikta blickarna mot är snarare hans fullt lagliga verksamhet och vad aggressiva förvärv av allmännytta och samhällsfastigheter gör med vårt gemensamma. När det gemensamma görs till varor på en snabb spekulationsmarknad.

För det är inte bara när lagar bryts som saker tar skada.