Corona: Ungern sätter arbetsrätten ur spel

Det är inte bara Victor Órban som får mer makt av Ungerns coronapolitik – även arbetsköparnas makt ökar till följd av landets coronainsatser.

Utrikes
Den nya lagen beskrivs som ett hårt slag mot Ungerns redan utsatta hbtq-personer.
Foto: Alik Keplicz/AP/TT

Det ungerska parlamentet, där Fidesz har majoritet, ska ta ställning till ett lagförslag som ger premiärminister Victor Órban möjlighet att styra genom dekret, vilket gör att nya lagar inte längre behöver passera parlamentet. Från flera håll hörs oro om att Ungern använder corona-pandemin för att underminera demokratin. 

Men något som knappt uppmärksammats är att landets coronainsatser i princip möjliggör ett upphävande av arbetsrätten.

I en skrivning i ett officiellt dokument den 19 mars finns en paragraf kring det arbetsrättsliga skydd som omfattar anställda i Ungerns arbetsrättslag. Den slår fast att arbetsköpare och arbetstagare enligt överenskommelse nu får avvika extensivt från arbetsrätten. Det rapporterar den akademiska publikationen Public Seminar. Arbetsrättslig lagstiftning har växt fram för att ge arbetstagare skydd och hindra arbetsköpare från att missbruka det ojämlika maktförhållandet. Skrivningen gör att överenskommelser kan träffas utan hänsyn till arbetsrättslagstiftningen, i de asymmetriska maktrelationer som arbetsmarknadsrelationerna utgör. 

I en artikel i Public Seminar skriver professorerna Laszlo Bruszt, professor i statsvetenskap på Central European University och Istvan Deak, historiker vid Columbia University: ”I en extrem situation i vilken båda parter är utsatta för oförutsägbara sociala och ekonomiska konsekvenser, ger regeringen den starkare parten laglig rätt att påtvinga den svagare parten de lösningar den vill. Det betyder i praktiken att arbetsgivare kan åsidosätta lagen, kring exempelvis arbetstid och vilotid, uppsägningar eller lönebetalningar.”

Professorerna kallar förändringen för aldrig tidigare skådad i efterkrigstidens lagstiftning där arbetsrättslagar används för att säkerställa anställdas rättigheter. De skriver att det är ett steg tillbaka till den absoluta” kontraktsfirheten” som rådde på arbetsmarknader under mitten av 1800-talet. 

Órban-regeringen har en historia av att inskränka arbetsrättsliga lagar. I slutet av 2018 röstades den lag som kommit att kallas ”slavlagen” igenom, som gav arbetsköpare rätt att beordra upp till 400 övertidstimmar per år.