Att prata ursprung men inte ojämlikhet

Att sysselsätta sig med gängkriminalitet har enligt högerkonservativa politiker inget med ojämlikhet att göra; de menar i stället att det är ens ursprungsland som är den avgörande faktorn. Faktum är att ursprung är avgörande i Sverige på alla samhällsnivåer – men att tala om ursprung utan att tala om ojämlikhet blir bara ren och skär rasism.

Ledare
Anna Maria Saxgård, ledarskribent, Arbetaren.
Foto: Julia Lindblom

Högerkonservativa politiker har känt sig manade att tala ur skägget på sistone, det vill säga: säga mer rasistiska saker i riksmedia än vad en tidigare känt sig bekväma med.

Som när Ulf Kristersson i en intervju med Nyhetsbyrån Järva säger att han inte delar bilden att ojämlikhet är roten till det dödliga våldet i Sverige i dag. Detta säger Kristersson trots att paralleller mellan hög ojämlikhet och fler våldsbrott kunnat göras av forskning i decennier.

Frågan är dessutom hur givande det är att försöka hitta en rot, eller snarare ett svar, på något som kräver en bred förståelse, men det är förstås vad Kristersson och många andra vill göra. I Aftonbladet skyller han således våldet på migranter.

Jimmie Åkesson kommer i samma tidning med den skarpa slutsatsen att fattigdom inte nödvändigtvis betyder att någon kommer syssla med brottslighet, i stället beror det på varifrån man kommer. Att sysselsätta sig med gängkriminalitet har alltså enligt högerkonservativa politiker inget med ojämlikhet att göra, utan det är ens ursprungsland som är den avgörande faktorn.

Kristersson medger till skillnad från Åkesson även att integration, eller bristen på denna, är en bidragande faktor till gängkriminalitet. Men Kristersson syn på integration utgår alltid från individen, och är också i stort synonymt med arbetsmarknadsetablering – en förståelse av integration som fick genomslag under Alliansregeringens dagar.

Kristerssons analys av integration (och arbetsmarknad) handlar alltid om hur migranter (och andra) har misslyckats med att integrera (sysselsätta) sig själva, det är alltid individens eget misslyckande om hen är arbetslös.

Det är värt att fundera kring begreppet integration, som används flitigt men kan betyda väldigt olika saker. Länsstyrelsernas sajt informationsverige.se beskriver integration som att det ”handlar om att känna tillhörighet i samhället”. En stor del av att känna tillhörighet med något är att få del i det gemensamma. Och då pratar vi inte bidrag, utan tillgång till samhällets alla gemensamma medel; ekonomiska, kulturella, politiska och sociala.

Hur ser ”integrationen” ut på den fronten i Sverige? Utrikes födda har högre arbetslöshet och lägre disponibel inkomst än personer som är födda i Sverige. Svenska skolan misslyckas kapitalt med att ge jämlik utbildning och barn utsätts för rasism, diskriminering och trakasserier utifrån etnicitet visar rapporter från Skolverket, det finns flera forskningsstudier som belägger rasismen och diskrimineringen på svensk arbetsmarknad och bostadsmarknad både för utrikes födda och svenskar vars föräldrar eller farföräldrar är utrikes födda, hälsan hos utrikes födda är sämre och hälsoklyftorna har ökat mellan inrikes och utrikes födda enligt Folkhälsomyndigheten.

Dessa exempel handlar om ”mätbara” saker. Den rasism som präglar en stor del människors liv i Sverige är inte alltid mätbar, men konsekvenserna av den är reella.

Den rasism som präglar en stor del människors liv i Sverige är inte alltid mätbar, men konsekvenserna av den är reella.

Om vi tänker på integration som en integrering i distribueringen av de gemensamma tillgångarna, så är bristen på denna, det vill säga ojämlikheten i fördelningen av de gemensamma tillgångarna, i allra högsta grad något att ta i beaktande i försöken att förstå eskaleringen av dödligt våld i Sverige – hur skulle det inte kunna vara det?

Faktum är att ursprung är avgörande i Sverige på alla samhällsnivåer, men att tala om ursprung utan att tala om ojämlikhet blir bara ren och skär rasism.

Om detta bryr sig dock Ulf Kristersson mycket lite – för ojämlikheter, i den mån de ens erkänns, har aldrig varit något hans parti har brytt sig om, vare sig de beror på ursprung eller ej.