Intervjun #54/2018

”Man avväpnar majoritetsfacken”

Den 5 juni 2018 presenterade utredaren Erland Olauson tillsammans med fack och arbetsköpare en överenskommelse om inskränkningar i strejkrätten. Det ska enligt förslaget bli olagligt att vidta stridsåder om det inte handlar om att få till ett kollektivavtal. Foto: Jessica Gow/TT

Avtalsshopping, försvagade majoritetsfack och icke-socialistiska fackförbund. Det är troliga effekter om strejkrättsöverenskommelsen blir lag, enligt Mats Glavå, docent och lektor i arbetsrätt vid Göteborgs universitet. Arbetaren ställde några frågor till honom.

Arbetaren har tidigare rapporterat om hur de fackliga centralorganisationerna kom överens med Svenskt Näringsliv om ramar för en inskränkt strejkrätt. Sedan dess har diskussionerna varit heta om vad resultatet kommer att bli för arbetsmarknaden, de anställda och deras fackföreningar.

Några av LO-förbundens delorganisationer och klubbar har protesterat mot att deras centrala representanter först lovat motstånd för att sedan acceptera försämringar.

En som menar att överenskommelsen gynnar arbetsköparna är Mats Glavå, docent och lektor i arbetsrätt vid Göteborgs universitet.

Vad innebär överenskommelsens förslag enligt dig?

– Den innebär att man avväpnar de fackliga majoritetsorganisationerna.

Men de flesta LO-förbund säger att den inte kommer påverka deras medlemmar?

–  Arbetsgivaren brukar inte avtalsshoppa i dag. Men om man ändrar reglerna på det sätt som man har föreslagit, så tar man bort det incitament som finns för arbetsgivare i dag att inte avtalsshoppa.

I en ny bransch kan arbetsgivaren välja organisation att sluta avtal med.

Mats Glavå, docent och lektor i arbetsrätt vid Göteborgs universitet

Begreppet avtalsshopping beskriver hur företaget kan ”shoppa” olika avtal, och då välja det avtal som ger arbetsköparen bättre villkor och inte arbetarna. Mats Glavå säger att dagens strejkrätt förhindrar avtalsshopping.

Han tar situationen i Göteborgs hamn som exempel. Där finns ett avtal med en minoritetsorganisation, LO-förbundet Transport. Den organisation som har flest medlemmar, Hamnarbetarförbundet, har inte kollektivavtal, men har möjlighet att fritt vidta stridsåtgärder i vilken fråga de vill.

–  LO, TCO och Sacoförbunden har ju aldrig varit i den situationen som Hamnarbetarförbundet är i, säger Mats Glavå.

Mats Glavå
Mats Glavå Foto: Göteborgs universitet

TCO och Saco har uttalat att de inte tror det blir större förändringar för sina förbunds medlemmar. Mats Glavå tror att de har rätt då det i dag är accepterat av både fack och arbetsköpare att människor väljer olika organisationer på TCO:s och Sacos avtalsområden.

–  Det osäkra är när det finns en Sacoorganisation som har ett avtal parallellt med ett TCO-avtal. Då tror de att Arbetsdomstolen ska låta de här avtalen löpa sida vid sida.

–  Men om Sacoorganisationen skulle behöva vidta stridsåtgärder för att få det avtalet, då kan AD säga att det här är ett andra avtal som arbetsgivaren inte behöver tillämpa. Och då står de där med ett så kallat andraavtal och utan möjlighet att vidta stridsåtgärder. För det är ändå ett avtal som skapar fredsplikt.

Vad tror du kommer att hända på arbetsplatser som inte har kollektivavtal i dag?

–  Jag tror inte att det kommer ändra beteende hos de stora industriföretagen. Men det kommer hela tiden nya företag och nya branscher. Den går rätt fort, utvecklingen nu. I en ny bransch kan arbetsgivaren välja organisation att sluta avtal med. Och då stänger man ute majoritetsorganisationerna, säger Mats Glavå.

Men har de fackliga centralorganisationerna ett alltför traditionellt sätt att se på situationen?

–  När fackförbunden gjort analysen tittade man på hur det har varit, statistik från Medlingsinstitutet och hur stridsåtgärder brukar vidtas. Men det är med nuvarande regleringen, säger Mats Glavå och fortsätter:

–  Det här handlar inte om att förstå hur svensk arbetsmarknad ser ut, det handlar om att förstå hur marknadsekonomi fungerar. Får vi en ny reglering så förändrar aktörerna på marknaden sitt beteende. Till exempel, inför vi RUT-avdrag skapas det RUT-företag.

Man måste tänka lite mer kreativt och förstå att det kan dyka upp andra företeelser.

Mats Glavå

Det ger en ny arbetsmarknad, med nya möjligheter för företagsägarna?

–  Precis. Det här kunde få andra effekter, till exempel att man bildar nya fackföreningar som inte tillhör socialdemokratin eller arbetarrörelsen. Man måste tänka lite mer kreativt och förstå att det kan dyka upp andra företeelser.

Mats Glavå ger exempel på att det utomlands finns fackföreningar med religiösa värderingar. I Sverige finns ett politiskt tryck från flera håll att sänka ingångslönerna. Då kan man tänka sig att personer med de uppfattningarna bildar en organisation och sluter avtal med lägre löner.

–  LO säger: ”Vi vidtar inte stridsåtgärder av andra skäl att få kollektivavtal, så för oss är det inget problem.” Nej, men just den här regleringen skapar de problemen för er, säger Mats Glavå.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga