Året som gick

Klimatkris, krig och klasskamp – nedslag i nyhetsåret 2016

Ett litet barn evakueras från Aleppo den 19 december. Foto: TT

Ett år av död och elände är strax till ända. Valöverraskningar, statlig och utomstatlig terror, fortsatta blodiga konflikter och en eskalerande klimatkris har präglat 2016. Men det har också varit ett år av folklig resning – från massrörelsen mot kränkningar av arbetsrätten i Frankrike till kampen för rätten till abort i Polen. Följ med Arbetaren på en exposé över året som gått.

25 januari: En 22-årig kvinna som arbetade på ett HVB-boende i Mölndal höggs till döds av en 15-årig boende. På HVB-hemmet bodde omkring tio ungdomar mellan 14 och 17 år. Företaget bakom boendet, HVB Living Nordic AB, blev redan förra året anmält för brister i sin bemanning, och personal hade tidigare slagit larm om att de tvingats arbeta ensamma nattetid. Kommunal gick kort efter det att den 22-åriga kvinnan dödats till hård attack mot arbetsköparna och krävde bland annat bättre utbildning för de anställda och att det alltid måste finnas minst en vaken jour på alla liknande hem.

31 januari: Nio gästarbetare och tre barn omkom i en brand vid en fabrikslokal i östra Moskva. Enligt den ryska polisen rymde den väldiga lokalen en syfabrik där gästarbetarna, som alla rapporteras ha kommit från länder i Centralasien, både arbetade och bodde. Tre av de omkomna var barn till arbetarna.

Människor samlas på Place de la Bourse i centrala Bryssel för att tända ljus, lämna blommor och minnas de som föll offer för terrorattentaten mot tunnelbanan och flygplatsen den 22 mars. Foto: Nora Lorek/TT

22 mars: Terrordåden i Bryssel. Sammanlagt 35 personer omkommer och över 300 skadas i tre koordinerade explosioner vid flygplatsen Zaventem och ombord på ett tunnelbanetåg i den belgiska huvudstaden. Den islamistiska terrororganisationen Islamiska staten, IS, tog på sig dåden och säkerhetsnivån i landet höjdes till den högsta nivån. Tre av de fem misstänkta gärningsmännen dödades själva vid explosionerna.

27 mars: Minst 72 personer, varav 29 barn, omkom vid en självmordsattack i staden Lahore i nordöstra Pakistan. Den sunnimuslimska, fundamentalistiska talibanrörelsen Tehreek-e-Taliban Pakistan tog bara någon dag senare på sig ansvaret för dådet som riktade sig mot kristna familjer som firade påsk i en park i de centrala delarna av staden. Attacken var den blodigaste i Pakistan sedan skolmassakern i Peshawar i december 2014 och ledde till att pakistansk polis grep hundratals religiösa extremister i landet.

En städare sopar upp falska dollarsedlar som demonstranter kastat ut framför entrén till advokatbyrån Mossack Fonsecas huvudkontor i Panama City den 13 april, en vecka efter att Panamadokumenten läckt ut. Foto: Arnulfo Franco/TT

4 april: Panamadokumenten släpps och avslöjar hur tusentals högt uppsatta personer, banker och företag tagit hjälp av advokatbyrån Mossack Fonseca för att dölja enorma ekonomiska tillgångar i skatteparadis genom så kallade brevlådeföretag. De 11,5 miljoner dokumenten läcktes till den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung och granskades av ett stort nätverk journalister. Avslöjandet orsakade stora rubriker och fick bland annat Islands statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson att avgå.

18 april: Bostadsminister Mehmet Kaplan avgår efter att det framkommit att han ätit middag tillsammans med företrädare för den turkiska fascistorganisationen Grå vargarna. Händelsen blir början på ett turbulent år för Miljöpartiet där flera högt uppsatta personer tvingas avgå.

Eric Rivera var en av de personer som sköts ihjäl i terrordådet mot en gayklubb i Orlando i juni. Foto: David Goldman/TT

12 juni: 49 personer dödas i ett terrorattentat mot en gayklubb i Orlando i delstaten Florida i USA. Dådet är den hittills dödligaste masskjutningen i landets historia. Gärningsmannen, som några timmar senare sköts till döds av polisen när de stormade lokalen där han höll flera personer som gisslan, uttalade under attacken sitt stöd för terrorsekten IS. Enligt FBI var mannen känd sedan tidigare för sina islamistsympatier.

14 juni: Över en miljon fransmän – arbetare, lärare, studenter och fackaktiva – tar, mitt under herrfotbolls-EM, till gatorna i protest mot landets regering. Skolor stängs ned och stora delar av transportnätet står stilla. Det är fackförbundet CGT som har utlyst den nationella demonstrationen för att stoppa införandet av arbetslagen Loi Travail. En lag som omfattar över 30 lagändringar och som innebär en dramatisk urholkning av arbetsrätten med osäkra anställningar och försämrade lönevillkor till följd.

16 juni: Den brittiska Labour-politikern Jo Cox dödas under ett väljarmöte mot Brexit i staden Birstall. Dådet chockar stora delar av Storbritannien och en vecka senare röstar landet ja till att lämna EU. Brexit är ett faktum och skapar turbulens inom hela EU.

Brexit-anhängare viftar med flaggor utanför parlamentet i London i november. Foto: Kirsty Wigglesworth/TT

21 juni: Riksdagen klubbade med stor majoritet igenom nya och ytterligare skärpta asylregler. Skälet är att regeringen kraftigt vill minska flyktingströmmen till Sverige. Beslutet mötte hård kritik från flera håll och gjorde att Sverige nu ligger på EU:s miniminivå för asylsökandes rättigheter. Vänsterpartiet och Centerpartiet var de enda två partier i riksdagen som röstade nej i frågan. Kristdemokraterna och Liberalerna lade ned sina röster medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet, med undantag från fyra ledamöter, röstade igenom de nya betydligt hårdare reglerna.

15 juli: Ett misslyckat försök till en statskupp görs i det allt mer auktoritära Turkiet. Kuppförsöket, som sägs vara organiserat av en del inom den turkiska militären, ledde till att minst 265 personer dödades och fler än 1 400 personer skadades. President Recep Tayyip Erdoğan och hans styrande AKP anklagade Gethullah Gülen för att ligga bakom initiativet, men också den kurdiska gerillan PKK har pekats ut av den turkiska regimen. Kuppförsöket ledde till att det redan svåra läget för landets opposition förvärrades ytterligare. Tusentals domare, advokater, journalister och offentliganställda sparkades från sina poster och flera högt uppsatta ledare för det prokurdiska vänsterpartiet HDP har under hösten gripits av polis.

23 juli: Minst 80 personer omkommer och 260 skadas när två bomber detonerar i närheten av torget Deh Mazang i Afghanistans huvudstad Kabul. Bomberna smäller av i en demonstration ordnad av personer från den shiitiska minoriteten Hazara, och terrororganisationen IS tar på sig dådet, som är det värsta i landet sedan 2001.

19 augusti: FN erkänner sin roll i den koleraepidemi som drabbade Haiti i spåren av jordbävningen 2010. Över 9 000 haitier dog i koleran som spårades till en anläggning för nepalesiska FN-soldater i landet. FN förnekade länge sitt ansvar, vilket väckte stor ilska i Haiti. Den franske epidemiologen Roland Piarroux har sagt att kolerautbrottet i landet saknar motstycke i modern tid.

En demonstrant viftar med en röd flagga vid en brinnande barrikad under en protest mot Brasiliens tillfälligt tillsatte president Michel Temer i Sao Paulo den 30 augusti. Foto: Andre Penner/TT

31 augusti: Brasiliens vänsterpresident Dilma Rousseff avsätts i en kupp efter att ha ställts inför riksrätt anklagad för korruption. Ny president blir kristdemokraten och högerpolitikern Michel Temer. Stora protester utbryter både i Brasilien och utomlands och flera folkrörelser oroas av utvecklingen i landet och varnar för utvecklingen där läget snart kraftigt försämras för arbetare och småbönder.

13 september: Läget i Syrien blir allt värre under hela 2016 och i september meddelar nyhetsbyrån AFP att över 300 000 personer dödats sedan inbördeskriget bröt ut 2011. De ofattbara siffrorna stiger fortfarande och varierar kraftigt beroende på källa. FN meddelade till exempel tidigare under året att så många som 400 000 kan ha dött, och under hösten släpps hemska bilder på helvetet i Aleppo. Hittills har 6,5 miljoner människor flytt sina hem i Syrien.

3 oktober: Tiotusentals polska kvinnor i Warszawa trotsar hällregnet för att visa sitt avståndstagande mot landets parlaments beslut att arbeta för en hårdare abortlag. Enligt lagförslaget skulle all medhjälp till abort kriminaliseras och leda till fängelse i upp till tre år på straffskalan. Redan i dag tillhör landets abortlag en av Europas mest restriktiva, där abort enbart är tillåtet vid incest och våldtäkt som styrkts av åklagare. Den 5 oktober fick regeringen revidera förslaget om totalt abortförbud efter massiva protester och strejker.

11-åriga Neissa kramar sin docka sittandes bredvid sin fyraåriga lillebror Olivier i ett läger i Port-au-Prince som sattes upp redan för sju år sedan efter jordbävningen i Haiti. I oktober drabbades det fattiga landet hårt igen i och med orkanen Matthew. Foto: Dieu Nalio Chery/TT

4 oktober: Orkanen Matthew drar in över Karibien och orsakar enorm förödelse i det redan hårt utsatta Haiti. Vindar på 230 kilometer i timmen orsakar över tusen dödsfall på Haiti och när orkanen sedan dra vidare omkommer 23 personer längs USA:s östkust.

8 oktober: Den oberoende ungerska dagstidningen Népszabadság läggs oväntat ned. Enligt tidningsägarna beror nedläggningen på dålig ekonomi. Men flera röster höjs och menar snarare att det är ett resultat av politiska påtryckningar från den ungerska högerregeringen och premiärminister Viktor Orbán. Pressfriheten i EU-landet Ungern har dramatiskt försämrats de senaste åren, vilket lett till både oro och stark kritik.

17 oktober: Slaget om den irakiska staden Mosul inleds. Offensiven leds av irakiska regeringsstyrkor uppbackade av bland annat kurdiska och internationella styrkor och är ett försök att frita staden från IS. Invasionen, som fortfarande pågår orsakar massflykt av desperata människor och väldiga flyktingläger fylls snabbt i närheten av staden.

8 november: Kapitalisten och republikanen Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet över demokraternas kandidat Hillary Clinton. Den uppmärksammade valkampanjen beskrivs av flera experter som en av de smutsigaste någonsin och beskedet att Trump kammade hem segern väckte starka reaktioner och skakade om det politiska etablissemanget.

En kvinna kysser en bild av Fidel Castro medan hon väntar i kön för att komma in på revolutionstorget för ett veckolångt farväl av mannen som ledde Kuba under nästan ett halvt sekel. Foto: Natacha Pisarenko/TT

25 november: Kubas ledare Fidel Castro dör, 90 år gammal. Nyheten sprids snabbt över världen och tas emot med både sorg och glädje. Diskussioner och debatter om den före detta revolutionsledaren och presidenten utbryter överallt och skapar stor oenighet mellan olika politiska läger.

30 november: Colombias kongress godkänner ett fredsavtal som tidigare under hösten röstats ned av folket med knapp marginal. Förhoppningen är att få ett slut på det över 50 år långa inbördeskriget i landet. President Juan Manuel Santos tilldelas Nobels fredspris för sina insatser, men trots avtalet mellan regeringen och vänstergerillan Farc eskalerar våldet i landet veckorna innan avtalet godkänns. Flera människorättsledare mördas av paramilitära högergrupper som fortfarande inte avväpnats.

19 december: 12 personer dödas vid ett terrorattentat på en julmarknad i Berlin. Precis som i Nice tidigare i år använder gärningsmannen, som senare skjuts till döds av polis i Italien, en lastbil för att köra rakt in folkmassan på Breitscheidplatz.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984