Nadezhda Tolokonnikova, Maria Alekhina och Yekaterina Samutsevich, från den ryska performancegruppen Pussy Riot, dömdes i förra veckan till två års fängelse för huliganism efter sitt protestframförande mot president Vladimir Putin och Kirill, patriarken av den rysk-ortodoxa kyrkan, i Frälsarkatedralen i Moskva.
En av gruppens advokater, Nikolag Polozov, uttalade sig mycket kritiskt efter domen. Via e-post till TT i förra veckan skrev han bland annat att gruppen möjligtvis kan ha gjort sig skyldiga till att ha förolämpat religiösa, vilket endast kan ge ringa böter.
– Istället har staten använt en lag som inte kan appliceras på det här fallet. Detta är hemskt.
Lagen som åsyftas har tillkommit i syfte att förhindra hat mellan olika religiösa grupper i Ryssland, förklarar Per-Arne Bodin, professor i slaviska språk vid Stockholms universitet.
– Det finns ett multi-etniskt sammanhang här där staten är rädd för konflikter mellan olika grupper i landet. Därför finns det en så stark lagstiftning mot att skända någon religiös institution, säger han.
Att domstolen har tillämpat den här lagstiftningen i det här fallet beror i huvudsak på att kritik mot Putin inte är ett brott i juridisk mening och att den rysk-ortodoxa kyrkan känner sig så kränkt av intrånget att det bötesstraff som står till buds för olaga intrång inte räcker till, tror Per-Arne Bodin.
Att den rysk-ortodoxa kyrkan reagerat så oerhört starkt menar Per-Arne Bodin ska förstås med bakgrund i det sjuttioåriga förtryck som kyrkan utsattes för under sovjettiden, bland annat i form av statligt understödda, Pussy Riot-liknande aktioner som syftade till att kränka och förlöjliga kyrkan. Samtidigt är Pussy Riots protest en i raden av liknande aktioner mot kyrkan som avlöst varandra de senaste tio åren.
– Så nu ser kyrkan bland annat konstnärer som sina motståndare. Och för konstnärerna är det samma sak. De var förföljda under sovjettiden – och nu blir de det igen, säger Per-Arne Bodin.
Att staten känner sig föranledd att försvara kyrkans heder genom att döma så oerhört hårt beror i sin tur på det komplicerade, nära förhållande som staten och den rysk-ortodoxa kyrkan vill ha till varandra.
Många liberala ryssar är mycket kritiska till närheten mellan kyrkan och staten, menar Per-Arne Bodin och de har stöd av konstitutionen som tydligt säger att staten och kyrkan ska vara oberoende av varandra. Det är också i huvudsak denna olagliga allians som de dömda Pussy Riot-medlemmarna framfört som huvudskäl för sin protest i just Frälsarkatedralen.
– Det här är mycket komplicerat för ryska staten som är sekulär. Både kyrkan och staten har uttalat att de vill ha ett nära samarbete, men de har problem med hur de ska uttrycka det, säger Per-Arne Bodin.
Han menar att kyrkan ger Putins nationsbygge ett djup och en historia som det är i stort behov av. Kyrkan vill å sin sida ha statens beskydd och stöd för att föra fram sina egna åsikter, som exempelvis kristendomsundervisning i skolan. Något som inte är förenligt med den sekulära staten.
– Hela den här historien är naturligtvis väldigt pinsam för rysk-ortodoxa kyrkan som också gått ut med att de önskar att ”nåd ska gå före rätt”. Men vad som är nåd i det här fallet är svårt att veta, menar Per-Arne Bodin som menar att det absolut finns utrymme i lagen för en annan dom.
