Mätsystemet på Zalandos lager är del i en bredare utveckling där arbetsköpare jagar minuter med hjälp av appar och robotröster. Etnologen Daniel Bodén berättar för Arbetaren om en dimension han tycker saknas i diskussionen om övervakning på arbetet.
Daniel Bodén är lektor i etnologi vid Södertörns högskola och har forskat om mötet mellan teknik, kultur och social förändring. I boken Från vällingklocka till minutjakt skildrar han 250 år av övervakning på arbetsplatsen. Vällingklockan var den klocka, belägen på en central plats, man ringde i för att arbetare i godsamhället skulle veta att det var dags att börja arbeta. På den tiden fanns en skattebefriad aristokrati i Sverige som arbetade i kronans tjänst, i utbyte mot gods på vilka det bodde torpare som utförde arbeten åt godsherren. Boken rör sig från jordbrukssamhället, genom industrialismen och fram till i dag.
Övervakas via telefonen
Vi befinner oss på tionde våningen på Södertörns högskola, utsikten är slående: man ser hela vägen in till stan. När vi slagit oss ner i ett seminarierum berättar Daniel Bodén om hur övervakningen sedan vällingklockan blivit allt mer detaljerad.
– I dag har stämpeluret mer eller mindre flyttat in i telefonen. Som arbetsgivare kan man kontrollera fler dimensioner. Exempelvis hur man rör sig. Tiden hackas upp och blir segmenterad.
När jag berättar om hur inaktiv tid mäts på Zalandos lager i Brunna som drivs av logistikföretaget Ceva Logistics Nordic Services, visar det sig att Daniel Bodén gjorde fältarbete på Coops lager som inte låg långt därifrån. Nu har lagret blivit helautomatiserat och flyttat till Eskilstuna.
– Först hade man ett system där man skrev ut papper och kunde lägga upp tiden själv. Men så småningom tog man bort listorna och införde “pick by voice”; en robotröst som säger åt en vilken gång man ska åka till och hur många varor man ska plocka. Det innebär att man tappar kontrollen och att rösten mer eller mindre styr ens arbetstakt.
Det syndikalistiska fackliga sektionen på Zalandos lager förlorade den första rättegången mot arbetsköparen, efter att facket stämt dem då de ansåg att en uppsägning gjorts utan skäl. I rättegången användes data från mätsystemet som visar inaktiv tid hos den tidigare anställda. Sektionens juridiska ombud John Nordmark påpekade i Arbetaren att bolaget inte visar upp jämförande data med andra anställda.
– Man kan summera den improduktiva tiden på olika sätt men det tenderar att göras på ett sätt som är till fördel för arbetsköparen, säger Daniel Bodén och berättar om hur man i skogsindustrin mätt maskinernas vibrationer och summerat stillastående minuter för att sedan dra av på arbetarnas lön.
Kontrolleras på minuten
Exempel på hur arbetet kontrolleras finns i fler branscher. Daniel Bodén pekar på hur man i hemtjänsten använder sig av appar man loggar in på när man kommer hem till en brukare. Arbetaren har tidigare rapporterat om en facklig konflikt som kretsade kring appen Paragå och senast i våras rapporterades om hur hemtjänstpersonal stängdes av med hänvisning till att man inte använt QR-kod systemet på rätt sätt. Enligt Daniel Bodén håller en ny norm på att växa fram.
– Arbetstiden kontrolleras ner på minuten, det handlar inte längre om att stämpla in och stämpla ut, säger Daniel Bodén.
Vad får det för konsekvenser?
– Det drar upp tempot, arbetet förtätas så att stressen ökar väldigt mycket i arbetet. Med det tänker jag att mycket av den tillfredsställelse man skulle kunna få i arbetet försvinner, säger han och exemplifierar med att hinna byta några ord med en kollega.
En bild som stämmer väl in med hur Grymey Aregay, tidigare anställd vid Ceva Logistics Nordic Services, beskriver att stressade kollegor når längre än de uppsatta målen, men inte hinner prata utan bara springer.
Enligt Daniel Bodén är det just umgänge med kollegorna som gör det möjligt att stå ut med hög stress.
– När man intervjuar människor om hur de upplever sitt jobb säger många att det är stressigt men att kollegorna gör att det är värt det. Men tar man bort möjligheten att interagera med kollegorna på ett organiskt sätt blir stressen svårare att stå ut med.
Utöver stress leder en ökad kontroll också till att arbetare känner sig misstrodda av arbetsköparen, berättar Daniel Bodén. Han anser att det finns en dimension som man inte pratar om när det gäller övervakning.
“Fackföreningsrörelsen har tappat sina tänder”
– Det diskuteras som om det är den tekniska utvecklingen som skapar övervakningssamhället, men så är det inte utan tekniken blir till som resultatet av en social relation. Utvecklingen av den drivs av viljan att kontrollera att arbetet blir utfört på det sätt som arbetsköparen vill. Men det är en dimension man utelämnar i debatten om övervakning.
Enligt Daniel Bodén är övervakning en logisk konsekvens av relationen mellan de som köper arbetet och de som utför det, samt att de som köper arbetet konkurrerar med andra aktörer.
– Tycker man att övervakning är ett problem, kan vi inte undgå att diskutera klassamhället och att det finns klassrelationer som driver utvecklingen, säger Daniel Bodén.
Han ser hur fackföreningsrörelsen försvagats sedan början på 1990-talet.
– Fackföreningsrörelsen har tappat sina tänder, vilket gör att osäkra anställningsförhållanden har tillåtits att växa fram. Man har inte kunnat hitta en maktbalans mellan fackföreningarna och arbetsköparna, säger Daniel Bodén.
Om arbetare konkurrerar med varandra blir det svårare att bedriva facklig kamp.
– Om man tänker på cykelbud till exempel, så är det svårt att hitta en gemensam plattform på vilken man kan bedriva facklig kamp, eftersom det alltid finns någon som är redo att ställa upp för lite mindre pengar.
Utanför Zalandos lager i Brunna berättar en bemanningsanställd att det är svårt att få fast jobb och heltid. På det lager där Daniel Bodén gjorde fältarbete tog man in bemanning och minskade antalet fastanställda, efter att dessa blivit missnöjda när arbetsköparen ville sänka ackordet efter att prestationerna förbättrats och fler nådde upp till det.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.