Den 1 juli höjdes statsministerns lön till 198 000 kronor i månaden. Vad får vi för pengarna? Vendela Engström listar regeringens bedrifter.
I juni förra året tjänade Ulf Kristersson 184 000 kronor, för att i juli få en lönehöjning till 191 000 kronor. Den 1 juli i år höjdes lönen en gång till för att hamna på 198 000 kronor – årslönen hamnar på nästan 2,4 miljoner kronor. Det är en höjning på 14 000 kronor i månaden på drygt ett år. Övriga statsråd får 156 000 kronor i månaden efter höjningarna.
Det är Statsrådsarvodesnämnden som bestämmer statsrådens arvoden, på uppdrag av riksdagen. Årets höjningar innebär att lönerna ökar med 3,7 procent – vilket är en bit över ”märket”, som i år ligger på 3,3 procent.
Låt oss göra en jämförelse:
Enligt SCB:s lönestatistik för yrken med lägst lön i Sverige hittar vi bland annat vårdbiträden, brevbärare och städare. Den genomsnittliga lönen för dessa tre yrken låg förra året på 26 700 till 27 900 kronor i månaden, vilket innebär att statsministern tjänar över 170 000 kronor mer i månaden än yrkesverksamma i alla dessa yrken.
Lönerna för statsråden, inklusive statsministerns lön, betalas indirekt ut av alla skattebetalare i landet. Men vad är det för arbete vi har betalat för? Här kommer ett axplock (utan inbördes ordning).
1. Nato-inträde
Sverige har gått med i Nato, en process som inleddes av Socialdemokraterna efter Rysslands invasion av Ukraina och som slutfördes av Kristersson och hans regering. Ett ess i rockärmen enligt vissa, odemokratiskt enligt andra då processen kantades av protester och krav om folkomröstning ignorerades. Men för Kristersson och hans regeringräckte det inte inte bara med ett Natointräde. De har även tecknat ett avtal som ger amerikansk militär tillgång till svenska baser. Trots att avtalet är tecknat är det ingen som verkar veta om det innebär fritt fram till kärnvapen på svensk mark eller inte.
2. SD:s inflytande och normaliserad rasism
Kristersson och hans Tidöregering är beroende av Sverigedemokraternas stöd. Moderaterna har steg för steg anammat en allt mer högerpopulistisk och rasistisk politik vilket tillåtit Sverigedemokraterna att förflytta sina positioner allt mer högerut. En förflyttning som möjliggjort bland annat Jimmie Åkessons konspiratoriska, rasistiska och djupt oroande uttalande om ett påstått ”folkutbyte”. Det är uttalanden som borde skaka hela regeringshuset. Inte minst med tanke på avslöjandet om trollfabriken tidigare i år. Men Tidöregeringen tuffar på, allt mer höger ut.
3. Barnfängelser
Gängvåldet är ett samhällsproblem. Inte minst för att det ofta är minderåriga som drabbas och dras in i en våldsspiral som är svår att ta sig ur. Regeringens lösning är inte riktade insatser för att hjälpa dessa ungdomar ut ur våldet. Deras metod är av det hårdare virket: Lås in fler – till och med personer under 18 år – bygg fler fängelser, reka om det går att hyra fängelseplatser utomlands och höj straffen. Nu ska polisen även få kroppsvisitera personer utan brottsmisstanke. Åtgärder som troligtvis kommer leda till ökad diskriminering och minskad tillit till rättsväsendet, politikerna och samhället i stort. Bra jobbat.
4. Kärnkraft – ja tack!?
I folkomröstningen om kärnkraft 1980 röstade befolkningen för en långsiktig avveckling av kärnkraften samt att inga nya reaktorer ska byggas. Riksdagen beslutade efter folkomröstningen att alla reaktorer skulle vara avvecklade 2010. Men så blev det inte.
För att göra en lång historia kort: Utfallet i folkomröstningen 1980 har inte följts. Nu planeras en massiv utbyggnad av kärnkraften fram till 2045.
5. Urholkat civilsamhälle
Tidöregeringens ”låt den starkaste överleva”-politik tar sig tydligt i utryck när det kommer till folkrörelser, studieförbund och ideella organisationer. Till dessa typer av organisationer har bidragen strypts rejält. Kommer denna nedskärning av civilsamhället fortgå leder det i förlängningen till en nedmontering av demokratin i landet.
Återigen, Ulfs löneutveckling. Visst har vi fått mycket för pengarna!
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.