Vänsterpartiet i Kristianstads beslut att ställa in sin årliga minnesstund för Kristallnattens offer är både förfärligt, obehagligt och direkt skamligt. Det måste vara möjligt att både fördöma kriget i Gaza och samtidigt alltid ta avstånd från antisemitism.
Hösten 2023 och det borde gå att hålla mer än åtminstone en tanke i huvudet samtidigt. Tyvärr har det fruktansvärda kriget i Gaza satt käppar i skallen på alldeles för många och förvandlat den redan mörka samtiden till ett nattsvart mörker.
Under Kristallnatten mellan den 9 och 10 november 1938 nåddes kulmen av det vi i dag känner som Novemberpogromerna. Den våldsamma upptrappningen av antisemitism i Nazityskland där omkring 400 judar mördades och tiotusentals fängslades eller fördes till koncentrationsläger och där synagogor och judiska butiker brändes och plundrades.
Ett brott mot mänskligheten nästan omöjligt att ta in men också startskottet för något som snabbt skulle eskalera bortom alla grymheter. Förintelsen.
Minnet av Kristallnatten högtidlighålls varje år på flera platser runt om i världen, inte minst i Sverige där engagemanget mot nazism och antisemitism länge varit starkt.
Ökad otrygghet och fler terrordåd
Samtidigt vittnar många judar om känslan av ökad otrygghet. Av hat, hot och våld. Antalet terrordåd riktade mot judiska mål i Europa har under de senaste åren ökat och så sent som i söndags hade någon eller några placerat ut en bombattrapp och målat hakkors utanför en barnfamiljs hem i Malmö.
Någon dag tidigare brände en grupp demonstranter den israeliska flaggan utanför synagogan i samma stad. Som att svenska judar på något sätt skulle bära ansvaret för Israels krigsförbrytelser.
Häromveckan stormade en antisemitisk mobb flygplatsen i den ryska delrepubliken Dagestan på jakt efter judar.
Utveckligen är vidrig.
Därför är Vänsterpartiet i skånska Kristianstads beslut att ställa in sin årliga minnesstund för Kristallnattens offer både förfärligt, obehagligt och direkt skamligt. Motiveringen som gavs i tidningen Sydsvenskan tidigare i veckan om att ”vi känner oss inte så väl till mods”, med hänvisning till det pågående kriget i Gaza, är inte bara ohållbar. Den är livsfarlig.
Som att offren för ett av världshistoriens värsta massmord bär någon som helst skuld till det som händer i Gaza. Eller att judar runt om i världen har det minsta med kriget att göra.
Hade läget inte varit så allvarligt vore det lätt att skämta om att foliehattarna fyllda av snurriga konspirationsteorier åkt på där vid lokalavdelningens kansli i nordöstra Skåne. Men tyvärr är det nog betydligt värre än så. Allt för många ser inte, eller ännu värre väljer att blunda, för antisemitismen i Sverige.
Den ökar och den senaste tiden har föräldrar runt om i landet uppmanat sina judiska barn att dölja sin identitet. Allt för att slippa trakasserier, våld och hot.
En sen decembernatt för snart ett år sedan utsattes synagogan i Norrköping för ett brandattentat, en av många attacker mot den judiska församlingen i staden, och händelserna är långt ifrån de enda på senare tid.
Regeringen backas upp av parti med rötter i nazismen
Hela regeringen bärs upp och hålls under armarna av Sverigedemokraterna, partiet direkt sprunget ur den svenska naziströrelsen och där antalet mer eller mindre öppna antisemitiska utfall är så många att det inte längre går att räkna.
Judiska ungdomsfester har attackerats av islamister, och nazister har öppet demonstrerat i samband med judiska högtider.
Att en liten del av vänstern då kastar in handduken och ställer in den planerade minnestunden förtjänar därför stenhård kritik.
Men att samtidigt se en betydligt större del av högern förfasa sig blir nästan skrattretande. Den blåbruna sörja som styr landet har sällan lyft ett finger mot vare sig antisemitism eller andra former av rasism.
Hela regeringen bärs upp och hålls under armarna av Sverigedemokraterna, partiet direkt sprunget ur den svenska naziströrelsen och där antalet mer eller mindre öppna antisemitiska utfall är så många att det inte längre går att räkna.
Det borde givetvis vara en självklarhet för Vänsterpartiet i Kristianstad att genomföra minnesceremonin.
Att kraftigt markera mot alla former av antisemitism och samtidigt fördöma både Israels agerande i Gaza, där barn bombas till jord och aska, och Hamas vidriga attack ska inte vara svårt. Det borde precis vem som helst klara av. Åtminstone den som vill hålla sig på rätt sida av historien.