Hade Amazon eller Zalando velat smälla upp sina lager i centrala Stockholm eller Malmö hade de med största sannolikhet fått tvärnej. Men ingen reagerar när Foodora, Wolt och Mathem gör det. Under radarn har e-handeln flyttat in sina lager i stadskärnorna och med sig tar de mörkret.
Utanför Wolt market – ett plocklager i centrala Stockholm, ett stenkast från Drottninggatan – står mängder av bud och väntar på ordrar. De har inte bara Wolts loggor på jackorna och de fyrkantiga väskorna bak på mopederna, utan här står även bud i Uber Eats-jackor och Foodora-jackor.
Wolt market är en så kallad dark store, en ”affär” du bara kan handla i online, matvarorna kommer hem till din dörr med bud. Ett fenomen som Arbetaren granskar i veckan.
De har börjat dyka upp i centrala områden i svenska städer. Dörrar och fönster är ofta förtäckta eller tapetserade med loggor. De kallas butiker men är egentligen lager, och de tar plats i områden som är planlagda för handel och bostäder. Lokaler i markplan med stora fönster, gjorda för öppna utåtriktade verksamheter, men där persiennerna nu dragits ner.
De lovar leveranser på allt från 30 ner till 10 minuter och får Amazon att framstå som hopplöst långsamma.
Hyperbekvämlighetsindustrin
Vanliga lager planläggs i regel utanför stadskärnor, i industriområden. Av den enkla anledningen att man vill ha levande, trevliga centrum med öppna verksamheter. Det är en fråga om både trivsel, trygghet, gemensamma ytor och spontana mötesplatser. Men här har man låtit e-handeln flytta rakt in i stadskärnorna – utan någon som helst debatt.
Den kallas för hyperbekvämlighetsindustrin. Företrädare på Foodora säger till Arbetaren att det handlar om att bygga ett helt nytt kundbeteende.
Malmö Stad: ”Tråkig utveckling”
De dark stores Arbetaren granskat är alla förlagda i centrala områden, i lokaler som enligt detaljplanerna är till för handel. I Arbetarens granskning säger företrädare för Malmö stad att det är en tråkig utveckling, men att de inte kan göra så mycket åt det.
I Paris har man också klassat dark stores som just lager och bestämt att de inte får ligga i bostadsområden.
Andra europeiska städer har däremot reagerat på utvecklingen. I Amsterdam och Rotterdam pausade man 2022 tillstånden till fler dark stores. En domstol slog sedan fast att en av leveransfirman Gorillas lager i Amsterdam var att kategorisera som lager och måste stänga, trots att företaget öppnat för att kunder hämtar upp sina beställningar och kallar lagret för butik. I Paris har man också klassat dark stores som just lager och bestämt att de inte får ligga i bostadsområden.
Men i Sverige saknas än så länge debatten.
Ska vi ha en ordning där denna typ av samhällsförändrande verksamheter tillåts löpa amok innan något händer? Minns ni hur Airbnb, innan någon ens hann börja tänka på att reagera och reglera, kunde driva på gentrifieringen av storstäder och tränga ut lokalbefolkning och permanentboende från attraktiva områden, då turister betalar bättre?
Eller när elsparkcyklarna fick översvämma städerna okontrollerat? Hur lång tid det tog innan någon form av reglering av var de får ställas kom på plats? Så sent som förra våren hittade dykare under ett dygns arbete ett ton elsparkcyklar i kanalen i centrala Göteborg. Ett ton! Mer ligger antagligen kvar i vattendrag runt om i svenska städer. Det var resultatet av en okontrollerad marknadsexpansion.
Disrupt:ar som de vill
Ask forgiveness, not permission, säger plattformsföretagen och disrupt:ar sedan samhälle och arbetsmarknad som de vill.
Nu breder dark stores ut sig och vi måste fråga oss: Är det en önskvärd utveckling? Vill vi att våra städer ska utvecklas på det här sättet? En utveckling ledd av risk kapital och välbeställda konsumenter?
Det här handlar inte om smarta entreprenörer som upptäckt att här finns en outnyttjad marknad. Den här marknaden har skapats. Efterfrågan har drivits fram genom att erbjuda tjänsterna till underpris, backat av riskkapital och i en stor del av fallen uppburet av gigarbete.
Det här är inte ludditiska invändningar mot teknikdriven förändring – den här förändringen drivs inte av teknik. Den drivs av kapital. Massvis med kapital. Och kapital har bara ett intresse.
