Den 13 oktober var Visby och statsminister Ulf Kristersson värd för ett militärt toppmöte på Gotland. Moa Candil skriver om hur det är att leva på Gotland i en tid av upptrappning och där världsläget är mer närvarande än någonsin
”Alla gotlänningar vill in i Nato”. Plötsligt hörde jag uttalandet från flera håll. Det var sommar och självutnämnda Gotlandsexperter med vackra sommarhus anlände till ön från storstadsregionen i nordväst.
Gotlänningarnas påstådda Nato-cravings användes som argument både av förespråkare och motståndare – av de sistnämnda som (bort)förklaring till det svårjobbade kampanjandet mot den nordatlantiska försvarsalliansen.
Gotlänningarnas inställning till Nato
Om gotlänningarna är mer eller mindre positiva till Nato än svenskar i allmänhet är svårt att svara på, eftersom ingen redaktion eller opinionsinstitut verkar ha brutit ner siffrorna utifrån region. Den snabba och dramatiska svängningen i Nato-frågan, både bland politiker och allmänhet, är också speciell.
Historisk, enligt en rapport från Göteborgs universitet. Aldrig förr har så många svenskar bytt åsikt så fort. Våren 2022 gick det knappt att få tag på en Nato-skeptiker att intervjua, menar journalister i ett samtal under årets Almedalsvecka, och de få som representerade den plötsligt impopulära åsikten att alliansfrihet är ett värde att bevara brände ut sig.
Det vi kan konstatera är att Nato-frågan och den redan pågående militära upprustningen är mer påtaglig på Gotland än på många andra platser i vårt avlånga land. Jas 39 Gripen dundrar över ön och får barnen att fråga om kriget är här nu? Färjorna fylls av ungdomar i uniform och armén markerar sitt revir: Exproprierar mark och stoppar solceller och husbyggen. I en region med totalt 60 000 invånare och en yta om 200 x 50 kilometer blir effekten markant.
Den senaste veckan har världsläget varit mer närvarande än någonsin. Visby har stått värd för det brittiskledda försvarssamarbetet JEF, Joint Expeditionary Force, och säkerhetspådraget var enormt. Delar av staden var avstängda och gatorna var fyllda av poliser, militära fordon och diplomatbilar med tonade rutor. I hamnen låg ett gigantiskt hangarfartyg och spred ett konstant muller över staden.
Fristad för författare
På klinten i Visby, precis bakom domkyrkan, har du utsikt över havet och pådraget i hamnen. Där ligger också ett stort vitt hus. Vackert men ganska alldagligt. Innanför dessa väggar har nobelprislitteratur, nyskapande poesi liksom politiskt brännande texter skrivits och översatts. Östersjöns författar- och översättarcentrum invigdes 1993, precis då relationerna i norra Europa började tina upp förra gången, efter kalla kriget och murens fall.
Jag tänker på det verksamhetsledare Lena Pasternak berättat om centrets tillblivelse. Året innan hade författare och översättare från regionen mötts på ett fartyg som kryssade mellan hamnarna i Östersjön. När de kom till Visby var det som att de kollektivt andades ut. Det var här, på denna kobbe av kalk, som deras mötesplats skulle ligga. Inte bara för Gotlands geografiska placering mitt emellan öst och väst utan också: På grund av Sveriges många år med fred, neutralitet och alliansfrihet.
Om den där neutraliteten kan man tycka olika, den kommer med ett pris och den är redan i dag villkorad. Men ett Nato-medlemskap, som vi dras mot i mer eller mindre rasande fart, kommer vara ett definitivt avsteg från den moderna historien. Och det kommer mot största sannolikhet att ändra Gotlands karaktär, som den trygga plats ön är i dag – för både sommargästande storstadsbor, permanentboende och politiskt förföljda författare.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.