Signerat #73/2021

Hårdare tag mot sig själva

Emil Boss i svart tröja och keps mot ljusgrå bakgrund
Emil Boss, facklig aktivist och författare Foto: Axel Green

I går släppte Byggmarknadskommissionen en debattartikel och ett seminarium. Kommissionens syfte är att kartlägga kriminella bolag i byggbranschen och föreslå åtgärder för en sundare bransch. De kunde börja med att granska sig själva.

Kommissionens utspel var storslaget genomfört. Samtidigt som DN publicerade en debattartikel arrangerades ett välbesökt seminarium med kändisar som Stefan Attefall. Jag och författaren Pelle Sunvisson följde seminariet på webben så gott vi kunde medan vi satt i förhandlingar med ännu ett arbetslivskriminellt bolag som betalat med kontanter och lurat byggnadsarbetare på lön.

Kommissionens syfte är hedervärt. Människor exploateras och förtrycks å det grövsta i byggbranschen och alla aktörer förlorar i längden på den cyniska utsugningen. Kommissionen är bara ett av en lång rad liknande initiativ som skapats på senare år: Fairplaybygg, Rättvist byggande, Stoppa fusket. Beställarna, byggherrarna och LO lägger stora pengar på att uppmärksamma kriminaliteten och lobba mot politiker och myndigheter. 

Ändå är det något som skaver. När Pelle Sunvisson wallraffade som rysktalande papperslös byggare i år inför en kommande bok, jobbade han just för de byggherrar som finansierar Byggkommissionen. Där fanns inga som helst kontroller. På en arbetsplats stod en av Byggkommisionens finansiärers namn på en skylt precis bredvid en ouppackad ID06-grind inslagen i plast. Trots att bygget var i slutfasen släpptes vem som helst in via en öppen bilinfart. De svarta pengarna flödade fritt. Pelle jobbade även för allmännyttan (en annan finansiär) och på flera bolag som hade kollektivavtal med Byggnads (en annan finansiär). 

Kommissionen har rätt: Byggbranschen är i fritt fall. 

Inget av de strax över hundra bolag med utomeuropeisk arbetskraft jag har granskat följde lagar och regler. Däremot utfördes arbetet påfallande ofta på Skanskas eller PEAB:s eller andra byggjättars projekt. Ofta var beställarna kommunala fastighetsbolag och ofta hade skurkarna kollektivavtal med Byggnads. Varför upphandlar beställarna gång på gång uppenbara skurkbolag? Varför låter byggherrarna gång på gång människor behandlas som djur på sina byggen? Varför låter Byggnads gång på gång arbetslivskriminella stoltsera med kollektivavtal? Förutom att bedriva lobbying borde byggbolagen, beställarna och Byggnads granska sig själva. 

Det kan verka småsint att skälla på parterna när de vill väl. Anledningen till att jag gör det är att jag övertygad om att de kan lösa problemen själva. Erfarenheten av att kämpa mot byggbolag genom SAC är att Byggnads och Sveriges byggindustrier skulle kunna knäcka hela arbetslivskriminaliteten i branschen inom ett år. Om de ville. Men samtliga aktörer i Byggkommisionen arbetar med skurkbolagen och ingen (ok, i minimal mån Byggnads) arbetar med de utomeuropeiska arbetare som drabbas, trots att de sitter inne på all information som behövs för att sätta dit skurkarna. 

Denna vecka har jag pratat med papperslösa rivningsarbetare som satts att hantera asbestavfall i privata kläder, en papperslös snickare som fått sex tusen kronor i lön för fem månaders heltidsarbete, en annan snickare som blev utsatt för mordförsök när han krävde lön. Kommissionen har rätt: Byggbranschen är i fritt fall. Svaret på frågan om vad som bör göras finns dock rakt framför kommissionens näsa: Börja med att hjälpa de utomeuropeiska byggnadsarbetarna.  

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984