Inrikes #19/2021

”Antifeminismen är högst närvarande i Sverige”

– Vi vill förstå analytiskt hur feminismen och kvinnokroppar definieras utifrån neofascistiska, konservativa, auktoritära och religiösa fundamentalistiska världsbilder, säger Diana Mulinari. Foto: Lunds Universitet

Arbetaren ställer tre frågor till Diana Mulinari, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, som leder ett nytt forskningsprojekt på temat antifeminism.

Det var i förra veckan som Vetenskapsrådet beviljade medel för det nya forskningsprojektet ”En etnografisk studie av antifeminismer: idéer, identiteter och politiska praktiker i Norden”. Projektet involverar forskare från universitet runt om i landet och ska pågå sex år framåt.

Vad handlar forskningsprojektet om?

– Det är tuffa tider nu för feminismen och det här ett socialt fenomen som måste studeras, och länkas till en större analys av en rad förändringar inom ramen för rasifierande kapitalism. Vi vill förstå analytiskt hur feminismen och kvinnokroppar definieras utifrån neofascistiska, konservativa, auktoritära och religiösa fundamentalistiska världsbilder.

– Det första en av Bolsonaros ministrar sa när han kom till makten i Brasilien var ”vi ska starta ett samhälle där flickor blir flickor och pojkar blir pojkar” och det finns många fantasier om det hot som feminismen utgör. Samtidigt är det viktigt att förstå att antifeminismen är högst närvarande också här i Sverige, i ett land där 20 procent röstar på Sverigedemokraterna. Därför vill vi etablera det här forskningsfältet om antifeminism också i de nordiska länderna.

Varför behövs forskningen nu?

– Vi vill ha ett långsiktigt projekt. Vi är inte särskilt vetenskapligt originella utan det är ett försök att länka till etablerad forskning som pågår internationellt. I dag har dessa antifeministiska krafter hittat andra sätt att formulera sig på. I stället för att säga till exempel abort är synd, använder de vetenskapliga argument och säger att det skapar posttraumatisk stress, och får då forskare att uttala sig om det. Det är skrämmande. De här antifeministiska krafterna är också oerhört koordinerade internationellt och vi vill också titta på hur de verkar i Norden.

Har ni stött motstånd i universitetsvärlden för att genomföra detta?

– Nej, det kan jag inte säga när det kommer till att starta det här projektet. Tvärtom har vi fått stöd från forskningsrådet och från våra egna institutioner. Men det är klart att det finns en diskurs inom universitet där feminister anses förhindra yttrandefriheten när de till exempel inte tillåter att hatretorik används mot vissa grupper, eller antagandet om att genusforskning inte är ett vetenskapligt fält utan en översittarideologi. I Lund har det hävdats att genusvetenskap är en överkyrka. Men framförallt pågår det just nu systematiska attacker mot feministiska sociala rörelser, både i Sverige och globalt. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984