Hjalmar Söderbergs noveller, som nyligen givits ut i samlingen Det blå ankaret, har ett direkt fokus på hur klass bränner sig fast i en människa i både i själen och sociala sammanhang.
Författaren Hjalmar Söderberg föddes 1869 på ett lantligt Ladugårdslandet i Stockholm, en del av Östermalm som då var så mycket i utkanten att det inte räknades till en merit för den som ville dricka sprit, älska, sitta på kaféer och skriva romaner utan att bekymra sig om sin plats i samhället.
Vid denna tid började försiktigt en medelklass titta fram, man kunde vara någonting mellan överklass och tjänstefolk, hålla sig med hushållerska men själv slita som mellanchef, tjänsteman eller redaktör på en tidning. Söderberg var en stor beundrare av August Strindberg, 20 år äldre och med en eld som skrämde och fascinerade.
