Inrikes #18/2021

Coronakrisen tvingar kvinnor från arbets­marknaden

Under 2020 tog kvinnor i Sverige ut sammanlagt 1,8 miljoner fler dagar för vård av sjukt barn, vab. Som innan pandemin ligger uttaget dock stadigt fast vid att kvinnorna tar ut 60 procent av all vab. Foto: Jessica Gow/TT

Pandemin har lett till ett bakslag för kvinnors plats i arbetslivet. Runt om i världen har fler kvinnor än män tvingats lämna sina jobb och sin inkomst när krisen slagit mot världsekonomin. I Sverige är arbetslösheten jämlik. Trots det har pandemin har ändå drabbat kvinnors ekonomi hårdare.

Covid-19-viruset tycks enligt rådande forskningsläge drabba män hårdare än kvinnor fysiskt, med fler manliga dödsfall och fler män som behövt respiratorvård. Men den kris som pandemin medfört har på många sätt drabbat kvinnor hårdare socialt och ekonomiskt. Studier har visat att kvinnor i betydligt högre utsträckning än män varit tvungna att lämna arbetsmarknaden, trots att de bara utgör 39 procent av den globala aktiva arbetskraften.

Ekonomiska kriser, såsom exempelvis finanskrisen 2008, har en tendens att ha en större direkt negativ effekt på mäns ekonomi, men coronakrisen har avvikit från mönstret. Studier har visat att kvinnor, enbart på grundval av sitt kön, löpt 25 procent större risk att förlora jobbet än män och fått 50 procent högre inkomstbortfall än män. Trenden är global och spårbar i länder med högt allmänt välstånd, såväl som i länder med lågt. Enligt en studie genomförd av analysföretaget McKinsey Global Institute, var i augusti förra året 54 procent av förlorade jobb en kvinnas.

– Covidpandemin har haft förödande konsekvenser för både liv och försörjning, men kvinnor har drabbats särskilt hårt. De ekonomiska konsekvenserna har varit skyhöga, säger Anu Madgavkar, indisk forskare knuten till institutet i en video postad på dess youtube-kanal i augusti förra året.

Många av de sektorer av arbetsmarknaden som drabbats av nedgång eller nedstängningar som pandemibekämpande åtgärd är kvinnodominerade. Men kvinnor är också, enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s siffror, generellt osäkrare anställda, eller anställda på deltid. I länder med stark koppling mellan anställning och tillgång till sociala skyddsnät får det en direkt förödande effekt på kvinnors ekonomiska situation.

Men det är inte heller bara uppsägningar som tvingat kvinnor från arbetsmarknaden. Globalt har man också kunnat se att när barnomsorg och skolor stängts ned eller fått ske på distans är det kvinnorna som fått ge upp sina arbeten för att ta hand om hemmet.

– Det beror dels på att kvinnor arbetar i handeln och hotell- och restaurangbranschen. Men också på den börda av obetalt omsorgsarbete som i oproportionell utsträckning fallit på kvinnors lott och uråldriga attityder som håller kvinnor tillbaka, fortsätter Anu Madgavkar i videon.

Rapporterna om hur Sverige sticker ut i höga dödstal och antalet smittade av covid-19 har avlöst varandra. Men när det gäller hur arbetslösheten har slagit sticker Sverige ut på ett annat sätt. Även i Sverige är den coronadrabbade service-, detaljhandels- och besöksnäringen kvin- nodominerad. Men trots det har den lilla skillnad som 2019 rådde mellan kvinnor och män utjämnats och enligt Statistiska centralbyråns årliga Arbetskraftsundersökning landade den 2020 på exakt 8,3 för båda könen.

Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, säger att det förvisso döljer sig skillnader inom grupperna män och kvinnor i arbetslöshetsstatistiken, men hon delar den generella bilden av Sverige som ett undantag. Hon tror att grunden återfinns i Sveriges förhållandevis höga kvinnliga deltagande på arbetsmarknaden.

Sara AnderssonFoto: Jämställdhetsmyndigheten
Sara Andersson
Foto: Jämställdhetsmyndigheten

Uppdelat på kvinnor och män skiljer sig dessutom bara på runt 300 000 personer till männens fördel. Men några av anledningarna till att inte kvinnor fått lämna arbetsmarknaden i lika hög grad i den nordiska länderna är den förhållandevis utbyggda välfärden och den höga efter- frågan på personal i den kvinnodominerade offentliga sektorn, säger hon. Att skolor och barnomsorg inte stängts är också en viktig aspekt.

– Omsorgsbiten återfinns inte i den betalda sektorn på global nivå som den gör i den nordiska länderna. På grund av demografin finns det också en stor efterfrågan på vård- och omsorgspersonal, ett behov som ju definitivt inte minskat under pandemin utan tvärt om, säger hon.

Det saknas dock inte skillnader som ändå lett till att kvinnor, precis som i resten av världen ändå drabbats hårdare ekonomiskt. För även om männen drab- bats hårdare av viruset har fler kvinnor insjuknat och kvinnors sjukskrivningar varit längre under pandemimånaderna förra året. Redan innan pandemin hade kvinnor en högre sjukfrånvaro, men den skillnaden har ökat ytterligare under pandemin. Under kvartal två och tre hade, enligt Försäkringskassan, kvinnorna i genomsnitt 2,2 sjukdagar per anställd, medan männen landade på 1,5.

Men den största skillnaden mellan könen som fått negativ inverkan på kvinnors inkomst är att kvinnorna under 2020 tog ut sammanlagt 1,8 miljoner fler dagar för vård av sjukt barn, vab. Som innan pandemin ligger uttaget dockstadigt fast vid att kvinnorna tar ut 60 procent av all vab.

– Relationen mellan män och kvinnors vab-uttag följer egentligen tidigare mönster, men eftersom ökningen av antal dagar blev så brutal så får det väldigt stora negativa effekter på kvinnors inkomster, säger Sara Andersson.

Tjänar mannen mer, blir det mer kostsamt för hushållet om han stannar hemma. Bland annat beror det på normer i grunden. Det är fortfarande inte lika accepterat inom manligt dominerande yrken att mannen stannar hemma med barnen.

Sara Andersson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten

Enligt Sara Andersson sätter det fingret på att Sverige, även med det höga deltagandet på arbetsmarknaden, trots allt har en bra bit kvar till jämlika könsrollsmönster.

– Det beror i grunden på normer och attityder och faktiska ekonomiska skillnader. Tjänar mannen mer, blir det mer kostsamt för hushållet om han stannar hemma. Bland annat beror det på normer i grunden. Det är fortfarande inte lika accepterat inom manligt dominerande yrken att mannen stannar hemma med barnen. Det finns också forskning som visar att kvinnor får sämre löneutveckling för att det förväntas att kvinnor i högre utsträckning är borta från arbetsmarknaden under arbetslivet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga