Kommentar #97/2020

Gigjobben är en återvändsgränd

Montage med bild på Foodora-bud som cyklar längs en gata, samt bild på skribenten.
Enligt den nya studien saknas stöd för att gigjobb skulle kunna vara en dörröppnare till arbetsmarknaden för minoriteter. Foto: Henrik Montgomery/TT, Porträttfoto: Axel Green

Att ”få in en fot” på arbetsmarknaden, för exempelvis nyanlända, brukar vara argumentet för lägre löner och sämre arbetsvillkor. En ny studie visar att gig-branschen inte utgör en dörröppnare för minoriteter.

Tidigare i höstas kritiserades Stockholms Stad för att inom ramen för Integrationspakten samarbeta med gigföretag som bland andra Foodora för att skapa en inkluderande arbetsmarknad. 

Foodora deklarerar stolt att de samlar 92 nationaliteter bland sina bud. Frågan är bara: går det att ta sig vidare därifrån, in på den reguljära arbetsmarknaden? Eller leder foten i dörren till gigekononomin bara just dit?

Timbro, med flera, brukar lyfta att gigekonomin som en väg in på arbetsmarknaden för ungdomar, nyanlända och personer som står långt från arbetsmarknaden. Även Arbetsförmedlingen har lyft fram dessa påstådda effekter i sin arbetsmarknadsrapport 2018, även om man också varnar för att gigbranschen bidrar till skapandet av fler ”dåliga jobb”. Bilden av gigekonomin som inträdesport, speciellt för utrikes födda är starkt etablerad. Men ingen har kollat om den verkligen stämmer. Förrän nu.

Två forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering, skickade ut 10 000 fiktiva jobbansökningar som svar på över 3 000 jobbannonser från platsbanken. 

Samtliga ansökningar presenterade unga män som antingen haft en anställning, varit arbetssökande eller haft ett gigjobb det senaste året. De sökandes namn varierades mellan svenskklingande och arabiskklingande namn för att se om gigerfarenheten värderades olika beroende på etnicitet. Resultatet var slående. Har du ett svenskklingande namn kan gigerfarenheten värderas positivt, även om erfarenhet från traditionella jobb värderas betydligt högre. Har du däremot ett arabiskklingande namn värderas varken gigerfarenhet eller annan arbetslivserfarenhet. 

Forskarna sammanfattar att de inte finner något stöd för hypotesen att gigjobb kan hjälpa minoriteter få fotfäste på arbetsmarknaden. De kommer in i gigbranschen och där får de stanna. Där får de jobba hårdare och till sämre ersättning och arbetsvillkor än på den reguljära arbetsmarknaden. Gigekonomin blir, för många, helt enkelt en återvändsgränd och argumentet om att dåliga jobb skapar möjligheter stämmer inte. Dåliga jobb skapar bara dåliga jobb.  

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984