Analys #97/2020

Argentina låter de rika betala för pandemin

Flygfoto över torget framför den argentinska kongressen. Torget är fyllt av demonstranter med skyltar och ballonger.
Demonstranter som i november samlats till stöd för förslaget om att beskatta de rikaste för att bekosta covid-insatser. Foto: Victor R. Caivano/TT

Argentina blev i december först i världen med att beskatta höga inkomster för att betala för krisåtgärder i samband med pandemin. Åtgärden drevs fram av av parlamentariker till vänster i regeringsalliansen och har fått stort stöd. Kommer fler ta efter?

Så tidigt som i april väcktes de första förslagen av debattörer och frivilligorganisationer: det naturliga sättet att finansiera all den extrabörda covid-19 lagt på statsfinanserna runtom i världen och möta den djupnande ekonomiska krisen i pandemins spår vore en nödsituationsskatt på förmögenheter och/eller höga inkomster.

I december blev Argentina första landet i världen med att faktiskt klubba ett sådant förslag, på regeringsalliansens initiativ. Formellt heter den “Solidariskt bidrag för stora förmögenheter”, men har informellt kallats “miljonärsskatten”. Personer med en förmögenhet på motsvarande minst kring 20 miljoner svenska kronor ska betala ett engångsbelopp på 2 procent av den samma, en andel som progressivt ökar upp till maximalt 3,5 procent för förmögenheter på över 300 miljoner kronor. Tillgångar i utlandet beskattas 1,5 gånger högre, en extraavgift som ägaren dock kan undvika om hen i gengäld tar hem en del av de utländska placeringarna.

Bara 0,8 procent av befolkningen eller under 10.000 personer beräknas omfattas av skatten, men den förväntas dra in motsvarande 30 miljarder kronor, eller över 1 procent av BNP. Pengarna ska gå till bland annat inköp av medicinsk utrustning, stipendier till skolelever i fattiga familjer, och stöd till små och medelstora företag.

Kanske inte överraskande är åtgärden populär: olika opinionsundersökningar har mätt 75-80 procents stöd för förslaget, långt över presidenten Alberto Fernandez valresultat eller nuvarande opinionsstöd, och därmed alltså uppskattat även av många av högeroppositionens väljare.

Inte desto mindre har det varit politiskt kontroversiellt: initiativet kom inte inifrån regeringspalatset utan från några enskilda parlamentariker i regeringsalliansen, tillhörande en gruppering en bit till vänster om mitten i denna. Fernandez själv duckade under flera månader för att uttala sig varken för eller emot, men i ljuset av den djupnande ekonomiska krisen valde han till slut att backa skatten.

“Det är en extraordinär skatt under extraordinära omständigheter”, kommenterade Anabel Fernandez Sagasti, senator från regeringssidan.
 Oppositionsalliansen har förblivit kritisk: ett uttalande från koalitionen Cambiemos kallade den “konfiskatorisk”. Representanter för finansvärlden var också negativa: “risken är att det permanentas”, kommenterade Carlos Caicedo från banken IHS.

Förslag om en särskild förmögenhetsskatt har därför cirkulerat på fler håll i världen, men inte haft det lätt att komma vidare.

Pandemins konsekvenser följer inte klasslinjer rakt av, men i mycket stora drag tenderar dess socioekonomiska effekter ändå att hårdast drabba personer utan fasta anställningar och som kroppsarbetar – antingen genom inställda aktiviteter eller genom smittrisk. Den globala ekonomiska  eliten har samtidigt till stor del klarat sig oskadd; i USA har till exempel de 650 dollarmiljardärerna ökat sin totala förmögenhet med en biljon sedan i mars.

Förslag om en särskild förmögenhetsskatt har därför cirkulerat på fler håll i världen, men inte haft det lätt att komma vidare. Kanadensiska parlamentet röstade med stor majoritet ned ett förslag om en tillfällig 1 procent-skatt på förmögenheter över 120 miljoner och likaledes tillfällig fördubbling av bolagsskatten – det senare med resonemanget att de företag i sektorer som kunnat fortsätta göra och rentav öka vinster under pandemin har råd att bidra extra. Detta trots att opinionsmätningar visat stöd på upp till 80 procent för förslagen.

Runtom i Latinamerika har liknande ideer dykt upp. I Chile föreslås 2,5 procent på “superförmögenheter”, men det ser inte ut att bli verklighet, i varje fall inte så länge den nuvarande regeringen och parlamentsmajoriteten. Ecuador föreslår en sektor av oppositionen en blygsammare skatt på 0,9 procent av stora förmögenheter, och Brasilien diskuterar en 2,5-procents avgift, dock med en betydligt högre tröskel, motsvarande 80 miljoner kronor. I Bolivia kommer av allt att döma den nya regeringen att driva igenom en permanent förmögenhetsskatt, men det är inte klubbat ännu.

Inom Europa diskuteras exempelvis i Schweiz en engångsskatt på 2 procent, hittills dock bara med stöd från ett oppositionsparti. I Ryssland ser det däremot ut att kunna bli verklighet, där Putin står bakom en skatt med ganska drastiska 13 procent på bankkonton med motsvarande över 120 000 kronor på.

Nästa land att följa i Argentinas spår blir dock antagligen Spanien. Center-vänsterregeringen har där budgeten för nästa år planerat skattehöjningar på kapitalinkomster, årslöner över 2 miljoner kronor, förmögenheter och en typ av stiftelser som hittills ofta använts just för skatteplanering. Omkring 100.000 av landets 47 miljoner invånare drabbas av höjningarna, enligt skattemyndighetens uppskattningar, för att finansiera en budget med bland annat rekordstora sjukvårdsinvesteringar.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984