Statistik och fakta mot ondska och fördumning

Litteratur
Katrine Marçal har skrivit en lättillgänglig bok om genusignorans som försämrat världen.
Foto: Mondial

[BOK] Osynliga kvinnor. Hur brist på data bygger en värld för män
Caroline Criado Perez
Romanus & Selling, 2020

När det kommer till köns- och genusdebatt finns, oavsett om den sker i socialt snack över ett köksbord men en ny väninna eller i mer officiella sammanhang som ”historiska” dramadokumentärer eller litteratur, en mängd blindskär som handlar om vad som framstår som logisk bakgrund till argumenten för det ena eller det andra.

Inte så sällan hamnar man i en gröt av härledningar, från ”goda örtkunniga kvinnor” eller jordemödrar som manliga läkare och präster kände sig utmanade av och genast anstaltade häxbränningar, kvinnors och mäns olika roller utefter föreställningar om vad det innebar att leva med spädbarn i en jägarkultur, eller ”vetskapen” att all medicinsk forskning utgår från 18-åriga rekryter (vilket inte ligger så långt från sanningen). Två nya böcker påtalar hur föreställningar kring genus kombinerats med patriarkalt slapphetstänk och det första jag söker är källmaterialet.

[BOK] Att uppfinna världen
Katrine Marçal
Mondial, 2020

Caroline Criado Perez har, i Osynliga kvinnor. Hur brist på data bygger en värld för män, en notapparat som är på över 90 sidor, nästan en femtedel av boken. Katrine Marçals bok Att uppfinna världen har noter som tillsammans med bibliografi/källhänvisningar upptar 50 sidor. Detta trots att ingen av böckerna är akademiska avhandlingar utan nog kan betecknas som populärvetenskap. Fördomsfullt tänker jag på att det kanske har att göra med att författarna är kvinnor som vill förebygga förväntad (ounderbyggd) kritik som de från början vet gärna tar plats från den viktiga diskussionen. Rätta mig gärna om jag har fel på den punkten.

Skribenten Katrine Marçal som har koll på ekonomi och genus skriver bland annat underhållande och trovärdiga krönikor kring brittisk politik i Dagens Nyheter, och hennes nya bok har också en lättsam ton i samma stil. Det gör att den är lättillgänglig och trivsam men lite pratig. Hon broderar ut berättelser lite för många steg för min smak, som i historien om rullatorns uppfinnare Aina Wifalk, vilken redan på 1950-talet lade grunden till en miljonindustri genom sina egna behov av att kunna röra sig fritt efter allvarliga handikapp efter sin poliosjukdom, men knappast själv tjänade många kronor på sin uppfinning.

Det blir ett stilbrott som stör mig lite. Att uppfinna världen är en bok som framkallar plötsliga känslor av förundran, och ofta stark irritation över inte bara ondskan i att undanhålla kvinnor deras rättmätiga erkännande (inte minst ekonomiskt) utan också det ologiska i det. Samt makthavares oskick att spekulera i kvinnors hjärnors kapacitet utefter hur kvinnor beter sig när de blir trampade på.

Här finns fräscha resonemang kring gigekonomin som Marçal perfekt väver in i sin retorik.

Marçals styrka är ekonomin som hon förklarar så elegant och lättintagligt, bland annat praktiken riskkapitalism. Svagheten är just lusten att underhålla – ibland går det så fort att det slirar till i kurvan. Då är man glad över notapparaten som stöttar upp, för boken är verkligen en present till den som vill ha substans bakom köksbordsresonemangen.

Annars ger boken en sammanhållen och mycket bra samling exempel på hur dumheten och ondskan tillsammans förhindrat framsteg som skulle ha kunnat göra jorden till en bättre plats för så många fler. Här finns fräscha resonemang kring gigekonomin som Marçal perfekt väver in i sin retorik. Hon är inte den som missar klassaspekterna heller.

Caroline Criado Perez. Foto Rachel Louise Brown.

Brittiska Caroline Criado Perez presenteras som feministisk aktivist men tonen i hennes bok är mer torr och konkret, dock inte mindre underhållande än Katrine Marçals. Hon presenterar också en mängd ögonbrynshöjande exempel på ignorans mot kvinnor som gjort till jorden till en avgjort sämre plats.

Perez lutar sig ofta mot statistik som ju kan bevisa saker både genom vad som tagits med och vad som inte tagits med – och det sistnämnda är just hennes tes. Hur mycket som hävdats, skapats och forskats fram under brist på fakta kring kvinnors hälsa, vanor, mönster, ekonomi, intressen, arbetserfarenhet, kunskap och så vidare.

Har denna kunskap hävdats verkar den ha tröttat genom sin oviktighet på en nivå som gör att de inte fäst. Det rör sig här över alla samhällets och privatlivets områden; politik, ekonomi, medicin, utbildning, teknik, klimat, anställningsförhållanden, maktpositioner. Allt kan kategoriseras och mätas utefter begreppet ”kvinnlighet”.

Detta är två böcker som talar med varandra, kompletterar och diskuterar kring samma ämne, men med lite olika ton som tillsammans ökar kunskaperna – och berikar diskussionen.