Inrikes #86/2020

Nya löner för industrin – inget retroaktivt

Pressträffens deltagare står uppradade med en meters mellanrum.
Från vänster: Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall, Eva Guovelin, förbundsordförande Livs och Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS under söndagens pressträff om industrins avtalsförhandlingar. Foto: Jessica Gow/TT

Fack och arbetsköpare har kommit överens om lönerna inom industrin. Det nya märket för löneökningar ligger på 5,4 procent på 29 månader - men något retroaktivt blir det inte tal om, någonting facken krävde i våras.

– Det är ett högre värde i årstakt jämfört med förra avtalet. Det är det nya märket, säger IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson, i ett pressmeddelande. 

Löneökningarna träder kraft den första november och någon retroaktiv höjning som facken tidigare krävde uteblev. Trots att avtalet blivit uppskjutet sedan våren. 

– Vi har bedömt att det är viktigare för oss är att få upp lönerna på lång sikt. Vi haft väldigt mycket diskussioner om det här och vi har haft stora krav på retroaktiva löneökningar. Men vi bedömer att det här är att värdera högre säger , säger Per- Olof Sjöö, förbundsordförande GS. 

Unionen är nöjda med hur avtalet kom att bli. 

– Vi är nöjda att vi från och med i dag får till en större del av löneökningen i avtalet, från och med i dag, säger Martin Linder Förbundsordförande i Unionen. 

2,8 miljoner svenskar berörs av det nya avtalet som sköts upp i våras på grund av pandemin. Förutom löneökningarna innehåller avtalen avsättningar till pension och för LO-förbunden en låglönesatsning. Den innebär att de som tjänar under 26 100 i månaden får en högre lönepott. 

– Eftersom det är en större andel av de lågavlönade som är kvinnor är det också en jämställdhetssatsning, och det har varit ett krav som vi fått kämpa väldigt hårt för att få igenom. Satsningen är viktig på arbetsplatser eller branscher inom industrin som har lågt löneläge, men kommer också att få betydelse för lågavlönade utanför industrin, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä, i ett pressmeddelande. 

Industrifacken krävde till en början en löneökning på tre procent under tolv månader, fortsatt arbetstidsförkortning, insatser mot arbetsskador och en låglönesatsning. 

Arbetsköparna kontrade då med ett lyft på 1,4 procent på årsbasis, inklusive fackens ytterligare krav. Ett bud som facken inte accepterade. 

I ett tidigare bud från medlarna, opartiska ordförandena, fanns löneökningar på 4,5 procent under 29 månader. Arbetsköparna accepterade budet, men inte industrifacken.

Enligt arbetsköparna innebär avtalet en stor utmaning. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984