Nu börjar den verkligt viktiga larmkonflikten

Elektrikernas kamp för kollektivavtal med Hometec Security är över, men avlöses av ytterligare en – konflikten om huruvida företaget måste bry sig. Båda parter tycks vara medvetna om att frågan kommer hamna i Arbetsdomstolen. Utfallet kommer, tillsammans med Hamnarbetarförbundets stämning av Sveriges Hamnar för kollektivavtalsbrott, avgöra spelplanen för arbetsmarknaden och möjligheten för arbetsköparna att avtalsshoppa.

Analys
Larmkonflikten visar att både facklig sammanhållning eller arbetsköparnas goda uppsåt är lika föränderlig som arbetsmarknaden, skriver Arbetarens Axel Green i en analys.
Foto: Montage Arbetaren/Axel Green

Arbetsmarknaden och de regler som sätter spelplanen är i förändring, genom förskjutningen mot allt mer specialiserad arbetskraft, med robotarnas allt större roll, med nya affärsmodeller som inom gig-ekonomin.

Men dessa är relativt långsamma och gradvisa i jämförelse med de plötsliga skutt som skett genom Regeringens stundande ändring i lagen om anställningsskydd eller dess förändring av strejkrätten med den lagfästa ordningen av andra- och förstaavtal som följde med den.

Hamnkonfliktens inledda fortsättning kommer visa vad ett andraavtal är värt och larmkonfliktens fortsättning hur lätt en arbetsköpare kan styra vem som blir förstafack, vem som får stå i dess skugga och hur mörkt och kallt det är att stå där.

Elektrikerna fick sitt avtal i onsdags kväll, men nu börjar den andra fasen av larmkonflikten. Samtidigt går på tisdag Hamnarbetarförbundet i klinch med sin motpart i Arbetsdomstolen, AD. Med all sannolikhet kommer Elektrikerna och dess motpart hamna i samma domstol och domen i dessa två fall kommer att ge svar på hur lätt det blir att avtalsshoppa och vad effekten blir.

Hamnkonfliktens inledda fortsättning kommer visa vad ett andraavtal är värt och larmkonfliktens fortsättning hur lätt en arbetsköpare kan styra vem som blir förstafack, vem som får stå i dess skugga och hur mörkt och kallt det är att stå där.

Elektrikernas stridsåtgärder, som nästa vecka skulle utökas till att omfatta allt fler arbetsköpare ledde till slut i mål. Elektrikerna har nu det kollektivavtal som de velat ha med företaget sedan i april, ett avtal som enligt sina skrivelser anger villkoren för de larmtekniker som jobbar på företaget. Men konflikten tog inte slut när pennorna lämnat pappret, även om stridsåtgärderna återkallades.

Nu väntar dess fortsättning, den avgörande konflikten. Är Elektrikeravtalet det förstaavtal som de ser det som, eller kunde företaget, genom att först få till ett avtal med Unionen, välja ett avtal med utan löneökningsgaranti och möjligheten att sätta tusentals kronor i månaden lägre löner.

Enligt Elektrikerna deklarerade arbetsköparna i Almega redan vid undertecknandet att deras avtal skulle bli det andra och därmed innebära obetydligt, om ens något, inflytande över löner och arbetstid, trots avtal. Elektrikerna deklarerade motsatsen och säger i Arbetaren att både de själva och Almega är medvetna om att det kommer att avgöras av Arbetsdomstolen.

Vinner Unionen och arbetsköparna slår det fast att Elektrikernas avtal tränger undan Unionens och blir förbjudet att tillämpas för villkor som löner och arbetstid.

Den springande frågan där kommer vara om överenskommelsen mellan Unionen och larmföretaget att betrakta alla anställda och därmed även larmteknikerna som tjänstemän kommer att övertrumfa Elektrikernas tradition av att organisera teknikerna som arbetare.

Vinner Unionen och arbetsköparna slår det fast att Elektrikernas avtal tränger undan Unionens och blir förbjudet att tillämpas för villkor som löner och arbetstid. Kvar återstår bara sådana fackliga rättigheter som följer med kollektivavtal såsom förhandlingsplikt och rätten att utse skyddsombud. Men även den rätten utmanas just nu av arbetsköparna i Arbetsdomstolen.

Hamnarbetarna fick 2019 efter den långdragna hamnkonflikten även de ett avtal de väntat på i flera år. Deras motpart Sveriges Hamnar förbjöd, bara dagar efter, sina medlemsföretag att teckna lokala avtal med Hamnarbetarförbundet. De sade att Transport var bärare av förstaavtalet, Hamn av det andra. När nya arbetstider skulle införas en månad senare i Göteborgs containerhamn, där konflikten tog sin början och Hamnarbetarförbundets medlemmar är i majoritet, förhandlade arbetsköparen APM Terminals enbart med Transport.

Detta gjordes trots att det står i både Transports och Hamnarbetarförbundets avtal med Sveriges Hamnar att nya arbetstider ska förhandlas med det förbund som undertecknat. Till skillnad från Elektrikernas och Unionens avtal som skiljer sig åt har Hamnarbetarförbundets avtal samma text som Transports.

Båda avtalen samma skrivning om att avtalet ska tillämpas på alla arbetsplatser, men Sveriges Hamnar resonerar i sitt svar till rätten att eftersom Transports avtal tecknades först är det bara det som gäller. Men i stämningen ingår också en fråga som kan pusha frågan än längre, nämligen rätten att skydda sina medlemmar från skadlig arbetsmiljö.

När arbetstidsförändringens påverkan på arbetsmiljön skulle utredas i containerhamnen kontaktades bara Transports huvudskyddsombud och inte Hamnarbetarförbundets. Sveriges Hamnar menar i sin inlaga till rätten att de bara behöver komma överens med förstafacket. Skulle Arbetsdomstolen gå på Sveriges Hamnars linje, skulle det innebära att även denna rättighet till inflytande förloras och frågan ställas om inte andraavtal i praktiken är rätt värdelösa.

Larmkonflikten visar både facklig sammanhållning eller arbetsköparnas goda uppsåt är lika föränderlig som arbetsmarknaden.

Skulle Arbetsdomstolen gå på arbetsköparnas linje i båda dessa fallen skulle det alltså bli möjligt att genom att först teckna avtal med ett fack, i liknande fall inte bara stoppa möjligheten att förhindra att det billigare avtalet gäller, utan även göra det närmast meningslöst att ha ett andra.

Effekten med den nya strejkrätten skulle då bli att i det fall arbetsköparen har tecknat ett avtal med ett billigare, eller till och med arbetsgivarkontrollerat fack för alla arbetsuppgifter är det förbjudet att strejka för något annat än att ett avtal som ändå inte har någon större inverkan.

Det var den situation som arbetsrättsexperterna Kurt Junesjö, Mats Glavå, Örjan Edström och Birgitta Nyström varnade för när de sade att den nya strejkrätten skulle möjliggöra avtalsshopping.

LO, TCO och SACO som kom överens med arbetsköparen om den nya lagen förlitar sig på traditionen som råder att facken inom dessa organisationer redan delat upp områdena och att sammanhållningen om detta skulle vara intakt. De trodde också på arbetsköparnas goda uppsåt att respektera denna. Larmkonflikten visar att både facklig sammanhållning eller arbetsköparnas goda uppsåt är lika föränderlig som arbetsmarknaden.