En av de mest komplicerade situationerna i livet ska vi lära oss att hantera som väldigt unga. Sexet. En häxbrygd av något önskvärt och nödvändigt men omgivet av en mängd varningstecken.
Unga människor har i alla tider fått pusselbitar, varningar och halvkvädna visor av vuxna som tror sig veta bättre men kanske mer sällan fått fundera öppet för ett lyssnande öra. Kan föräldrarna eller skolan överbrygga avståndet och ge de kunskaper som behövs när det ska till? Svaret är, än idag, tveksamt.
Det är bara några år sedan det slogs fast att det faktiskt inte finns någon ”mödomshinna” som spräcks vid första samlaget. 2020 har det diskuterats att låta lärarstudenter i alla årskurser få undervisning i sexualkunskap.
Vännerna är nog inte erfarna nog, föräldrarna har lite för mycket av sin egen agenda. Kvinnors sexuella rättigheter har under 1900-talet fokuserat på rätten att slippa blir gravid – under många år ett förbjudet ämne att tala om. Agitatorn, sexualupplysaren och RFSU:s grundare Elise Ottesen Jensen gjorde några försök att antyda lusten men den aspekten har absolut kommit i bakgrunden. Särskilt unga flickors lust har helt nonchalerats.
Det går förstås inte att underskatta sexualundervisningens betydelse i skolan, även om den skulle vara utmärkt, men här behövs också hemläxa, och då vill jag rekommendera Hite-rapporten – 3000 kvinnor om sex och sexliv.
Bakgrunden till den amerikanska sexologen och feministen Shere Hites banbrytande arbete var egentligen en redan ökad exponering av sex i media. Playboykungen Hugh Hefner var ett PR-geni som under 1950- och 60-talen gjorde att bilder och texter kring sex snart fanns i var mans närhet. Han hävdade att mannen helt enkelt förtjänade sex när helst andan föll på.
Och det var inte bara, som tidigare, ”fallna” kvinnor, de man inte gifte sig med, som skulle kunna vara tillgängliga utan även ”flickan i huset bredvid”. Nu förväntades alla flickor och kvinnor gilla och praktisera sex. Intresset för deras njutning sträckte sig till att ge dem incitament att ge mannen det han ville ha, lust. Kvinnors sexuella tillfredsställelse var en helt annan sak – vem var intresserad av den?
Biologen Alfred Kinsey och sexologerna William H. Masters och Virginia E. Johnson gjorde under 1940-talet respektive 1950-talet stora forskningsarbeten kring människors sexliv, och upptäckte häpnadsväckande och för många chockerande saker; bland annat att ett stort antal amerikanska män haft samkönade möten och relationer. De lät människor ha samlag i laboratorier, och mätte orgasmer i tid och frekvens med hjälp av röntgen och kameror. Ett banbrytande arbete som fick stort genomslag fastän det inte riktade sig till allmänheten. Sex blev på modet att prata om och där hittade Hefner sin glugg.
Boken förändrade i ett slag kvinnors bild av hur de som kvinnor ”skulle” förhålla sig till sex och den utkom i enorma upplagor och översattes omedelbart till en mängd språk.
Kvinnorörelsen växte sig stark i USA under åren under åren kring 1970 och den intresserade sig för kvinnors osynliga och svårhävdade sexuella perspektiv och lust. Det utkom flera debattböcker i ämnet, men Hite tog det många steg längre. Hon ville undersöka ”sanningen” om kvinnors lägre sexlust och svårighet att få orgasm och skickade ut frågeformulär till tusentals amerikanska kvinnor i alla åldrar och yrken. Hon lät dem också beskriva sitt ”privata liv” och känslor kring det med egna ord genom öppna frågor som: ”Är sex något viktigt för dig? Varför? Vilken roll spelar det i ditt liv och vad betyder det för dig?”, eller: ”Tycker du att din vagina och dina övriga könsorgan är fula eller vackra? Tycker du att de doftar gott eller att de luktar illa?” – frågor ingen kvinna fått tidigare, vågar jag säga, än mindre flera tusen kvinnor fått utrymme att breda ut sig kring.
1976 utkom Hite report on female sexuality, där 3000 kvinnor berättade om sina upplevelser av lust, orgasm, onani och känsla av underordning, gemenskap, ensamhet eller osynliggörande i sexlivet, och som inte utgick från kön på sexpartner/s, även om det även finns ett kapitel om lesbiskhet. Boken förändrade i ett slag kvinnors bild av hur de som kvinnor ”skulle” förhålla sig till sex och den utkom i enorma upplagor och översattes omedelbart till en mängd språk, på svenska kom den samma år.
Inte mindre banbrytande var hennes bok The Hite Report on Men and Male Sexuality som utkom 1981, där män fick berätta fritt om hur de upplevde sexualitet, alltifrån rätten att ta för sig, förakt och fördomar om kvinnors sexliv, till rädsla och känsla av instängdhet i kravet på att vara macho, och öppenhet i att prova alternativ till förväntade hetero- och genusmönster. Ensamma män och män som kunde känna och praktisera intimitet.
Shere Hite gav också ut böcker om sexualitet, könsnormer och känslor i familjen i The Hite Report on the Family: Growing Up Under Patriarchy 1994. Det var då hon steg ned i egen hög person till bokmässan i Göteborg där jag starstrucked fick se henne hålla en föreläsning om sitt arbete. I alla hennes böcker har hon dessutom haft ett intersektionellt perspektiv från början, där kvinnors och mäns kulturella och klassmässiga tillhörighet belysts som aspekter.
Hites researchmetod var unik, hon hade utvecklat den själv och den blev självklart hårt kritiserad som ovetenskaplig. Men det brydde sig inte alla de kvinnor om som nu häpnade över att de inte var ensamma om sina känslor och sina erfarenheter.
I dag är hon erkänd som banbrytande.
När Shere Hite avled nu i september var det en av de kulturellt och politiskt viktigaste personerna under 1900-talet som gick ur tiden. Hon förändrade och förbättrade en hel värld och fick många, många tidigare ohörda människor att lyssna till sig själva och till varandra.
