Utrikes #66/2020

Fortfarande oklart efter kuppen i Mali

Assimi Goita i mitten har utrpat sig själv som ledare för den militärjunta som förra veckan genomförde statskuppen i Mali. Här tillsammans med representanter för den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas. Foto: TT Nyhetsbyrån

Läget är fortfarande oklart efter förra veckans statskupp i Mali. Militären har flaggat för att ett treårigt övergångsråd ska styra i väntan på demokratiska val. Samtidigt fortsätter omvärlden att pressa på för att landet så snart som möjligt ska övergå till civilt styre.

Det var i början av förra veckan som militären tog över makten i Mali och störtade regeringen med president Ibrahim Boubacar Keïta i spetsen. Kuppen kom efter månader av protester mot den allt mer försämrade ekonomin och att regeringen inte lyckats göra något åt det osäkra säkerhetsläget i framför allt de centrala och norra delarna av landet.

– Det positiva är att kuppen inte blev mer våldsam och att det trots allt tycks finnas gemensamma uppfattningar mellan kuppmakarna och de många som protesterat den senaste tiden. Men samtidigt är pratet om en treårig övergångsperiod extremt oroväckande för det vore olyckligt om militären satt kvar vid makten, säger Jesper Bjarneson som är västafrikaforskare på Nordiska Afrikainstitutet till Arbetaren.

Han följer utvecklingen Mali noggrant och beskriver att det länge funnits en frustration bland befolkningen i det hårt prövade landet. Väpnade grupper, ofta kopplande till internationella terrornätverk, har de senaste åren tagit över allt mer i de norra delarna av landet och ekonomin går inte bra. Dessutom brottas Mali med omfattande korruption och det finns även utbredda misstankar om valfusk efter vårens parlamentsval. Något som spätt på missnöjet mot den nu fängslade president Keïta ytterligare.

Det är svårt att veta vad som händer men det finns naturligtvis en risk att militärjuntan kommer att hålla sig kvar vid makten och det vore oerhört olyckligt för Mali.

Jesper Bjarneson, västafrikaforskare på Nordiska Afrikainstitutet

I helgen har dock långa förhandlingar hållits mellan kuppmakarna i militären och representanter för den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas. Anonyma källor som deltagit i samtalen har berättat för flera internationella nyhetsbyråer att diskussioner om en snabbare övergång mot civilt styre har förts. Men än så länge tycks allt oklart.

Samtidigt ökar också trycket från omvärlden att militären så snart som möjligt ska överlämna makten och tillåta demokratiska val.

– Det är svårt att veta vad som händer men det finns naturligtvis en risk att militärjuntan kommer att hålla sig kvar vid makten och det vore oerhört olyckligt för Mali. En kupp som den här löser inte Malis många strukturella utmaningar, och kan potentiellt snarare bli en del av problemet, säger Jesper Bjarneson.

Militären har lovat nyval, men först som sagt om tre år. De har också bett de många utländska styrkor som finns i landet att stanna kvar för att fortsätta kampen mot de militanta islamister som härjar området.

Den internationella FN-styrkan Minsuma, där bland annat Sverige deltar, ansvarar sedan 2013 formellt för säkerhetsläget i landet.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984