Film #50/2020

Tidlöst porträtt av Rosa Luxemburg

Barbara Sukowa i Margarethe von Trottas biopic Rosa Luxemburg. Foto: Studiocanal Gmbh

Margaretha von Trotta tillhör världens erkänt stora filmskapare, att hon finns med som en av läromästarna i Mark Cousins filmhistoria Women make film som nu visas i 14 delar i SVT Play är en självklarhet. Hon tillhörde filmkollektivet där Rainer Werner Fassbinder och Volker Schlöndorff ingick, de inspirerade varandra och spelade med i varandras filmer. […]

Margaretha von Trotta tillhör världens erkänt stora filmskapare, att hon finns med som en av läromästarna i Mark Cousins filmhistoria Women make film som nu visas i 14 delar i SVT Play är en självklarhet. Hon tillhörde filmkollektivet där Rainer Werner Fassbinder och Volker Schlöndorff ingick, de inspirerade varandra och spelade med i varandras filmer.

Ofta skildrade de Tysklands 1900-talshistoria ur ett samhällskritiskt och vänsterradikalt perspektiv. Von Trottas starkt mediekritiska Katarina Blums förlorade heder (1975), baserad på Heinrich Bölls roman, och Två tyska systrar (1981) om RAF-medlemmen Gudrun Ensslins liv och död är två av hennes tidiga filmer som gjorde henne till ett världsnamn.

[FILM] Rosa Luxemburg
Regi: Margarethe von Trotta, 1986

Biopicen Rosa Luxemburg som bland annat fick Guldpalmen och utmärkelsen bästa skådespelerska till Barbara Sukowa på Cannesfestivalen 1986, visas nu fram till den 25 juli på SVT Play, och den är högst sevärd utan större tecken på att ha åldrats.

Det är en väl sammanhållen och framåt slutet ordentligt spännande (och skrämmande) historia som följer den outtröttliga agitatorn för internationalism och fred, från engagemanget i det polska arbetarpartiet Proletariat, efter flykten undan polisen till Schweiz, vidare till Tyskland vid sekelskiftet där hon verkade i det socialdemokratiska partiet och fram till det brutala slutet då hon mördades tillsammans med Karl Liebknecht av (den lagliga) frikåren Garde-Kavallerie-Schützendivision bara halvannan månad efter krigsslutet, i januari 1919.

Filmen följer rafflande hur Luxemburgs attacker på partiets leninistiska hierarki ökade inför upptakten av första världskriget och hur motsättningarna blev allt mer oförsonliga.

I augusti 1914 grundade hon tillsammans med bland andra advokaten Karl Liebknecht, feministen och rösträttsagitatorn Clara Zetkin och publicisten Franz Mehring Spartacusförbundet.

Rosa Luxemburg i Berlin 1910. Foto: Wikimedia commons.

Man kan nog utgå ifrån att de flesta av de tal och citat som finns med är autentiska – så det är en stark historisk lektion över arbetarrörelsens uppkomst och pragmatiska förfall som ledde till sådana tragiska konsekvenser. Rosa Luxemburg hyllade Lenin och den ryska revolutionen vid denna tidpunkt men var samtidigt kritisk till toppstyrning hos de tyska socialdemokraterna. Denna dubbelhet hos henne glider filmen dock lite överraskande snabbt över.

Kampen mot anhängarna till det som skulle komma att bli första världskriget – och upptakten till nazismen och andra världskriget då hon är nära att ge upp, tillhör filmens mest gripande delar. Socialdemokraterna ville ha arbetarnas röster, och bedömde det som att dessa ville ha kriget så de godkände de begärda upprustningslånen.

Luxemburg agiterade för krigsstrejk och Liebknecht uteslöts ur partiet sedan han röstat emot krigskrediter i riksdagen. Båda fängslades under kriget och kunde bara se på den tragiska utvecklingen inifrån sina celler. När freden kom hann de knappt börja sin agitation för fred och internationalism innan de den 15 januari 1919 förhördes, torterades och sköts ihjäl i Berlin.

Rosa Luxemburgs kropp kastades i en kanal och hittades först sex månader senare. De två hedras fortfarande efter 100 år med en årlig parad i Berlin.
Rosa Luxemburgs slut blev mörkt men von Trottas film om henne är fylld av intressanta diskussioner kring kampens pris och styrka.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Lås upp alla artiklar!

 

Skriv upp dig på nyhetsbrevet, få en rabattkod som låser upp arbetaren.se i ett dygn