Utrikes #23/2020

Protesterna och pandemin

När 2019 övergick i 2020 såg det ut som att massprotesterna skulle dominera nyhetssändningarna. Sedan kom coronaviruset. Här syns irakiska demonstranter i skyddsutrustning. Khalid Mohammed/TT

Under 2020 har ansiktsmaskerna som skulle skydda mot tårgas bytts ut mot ansiktsmasker som skyddar mot virus. Folksamlingar begränsas och demonstrationer ställs in. Vad hände med höstens proteströrelser och hur påverkas folkrörelser när hela världen drabbas av en pandemi? Arbetaren uppdaterar några av förloppen.

Från Chile till Libanon och Hongkong. Under hösten gick folk i land efter land ut på gatorna med krav om politiska reformer. På många platser möttes protesterna av polisiärt våld, tårgas och vattenkanoner. De flesta protesterna utlöstes i samband med en enskild sakfråga som priset på bensin eller kollektivtrafik, för att senare komma att handla om större krav på social och politisk förändring sprunget ur ett ett bredare missnöje mot makthavarna.

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

facebook-grupp