Kommentar #18/2020

Kommentar: Corona, klass och arbetslinjen

Annie Hellquist, tf. chefredaktör på Arbetaren Foto: Axel Green

Vad har klassamhället och arbetslinjen med smittspridning att göra? En hel del. Osäkra anställningar, hög arbetsbelastning och låg inkomst är några av anledningarna till att folk går till jobbet sjuka.

Hur rustat är det svenska samhället för en virusepidemi? Den frågan ställs om och om igen i medierna och besvaras med en mängd olika svar. En fråga som inte får så stor uppmärksamhet är frågan om vem som har råd att skydda sig och andra från viruset genom att vara hemma från jobbet. Har cykelbudet som kommer med lunch till en arbetsplats råd att låta cykeln stå några dagar eller cyklar hen ändå?

Vågar den sms-anställda tacka nej till ett pass när hen är sjuk? Häromdagen kom nyheten att en färdtjänstchaufför hade som hade jobbat en dag sjuk, var smittad av Coronaviruset. Utan att veta något om chaufförens finansiella situation, anställningsvillkor eller press på jobbet, så finns det saker man kan säga om vilka som jobbar trots sjukdom. 

Omkring var fjärde person som hade jobbat sjuk uppgav att denne inte hade råd att vara sjuk. Detta svar var vanligare för kvinnor än för män.

I Sverige toppades sjukjobbarligan 2016 av förskolepersonal och fritidspedagoger. Inom kvinnodominerade yrken var det vanligare att sjukjobba. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket som släpptes 2016 hade så många som 67 procent under en ettårsperiod arbetat flera gånger trots sjukdom. Anledningarna skiljer sig något mellan kvinnor och män. Den främsta orsaken som kvinnor uppgav var att de inte vill belasta sina kolle­gor. Tanken på att kollegorna får betala om man är borta, då organisationen är så slimmad.  Omkring var fjärde person som hade jobbat sjuk uppgav att denne inte hade råd att vara sjuk. Detta svar var vanligare för kvinnor än för män.

Mönstret går igen i internationella studier. En studie från 2015, som gjordes av brittiska universitetet University of East Anglia, har sammanställt de vanligaste orsakerna till att folk går till jobbet trots att de är sjuka. Bland anledningarna som gjorde att folk stannade hemma fanns hög arbetsbelastning, underbemanning, stress, otrygga anställningar och svårigheter att få den privata ekonomin att gå ihop. 

En av Arbetarens mest lästa texter de senaste åren är Jona Elings Knutssons krönika ”Vi måste prata om förkylningar”. Den får varje vinter förnyad fart när influensatiderna drar igång. Där skriver hon om karensdagen som för många svider så illa i plånboken att de går till jobbet trots sjukdom. Hon skriver också om läkarna som ska ”producera” mer och mer vård för mindre och mindre pengar och hur lätt och snabbt det går att skriva ut ett recept på antibiotika till människor som känner pressen att så snabbt som möjligt bli friska för att kunna återgå till jobbet. En ond cirkel.

Ett samhälle med trygga arbetare som vågar vara sjuka, som har råd att vara sjuka, löner som går att leva på och rimlig arbetsbörda är helt enkelt betydligt bättre rustat att möta Coronaviruset. Då och då kommer kravet på slopad karensdag för kontaktyrken, där man genom att gå till jobbet löper större risk än andra att smittas av sjukdomar. Kanske kan Corona-skräcken göra att kravet börjar tas på allvar. 

Publicerad Uppdaterad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
[email protected]

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
[email protected]

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Hallå  👋

Vill du läsa senaste numret av vårt låsta Månadsmagasin gratis på webben? Skriv upp dig på nyhetsbrevet så skickar vi det på mejlen.

Nyhetsbrevet innehåller:

✔ Senaste rubrikerna två gånger i veckan

✔ Utvalda reportage på söndagar