Inrikes #16/2020

Varför dog 82 personer på jobbet?

Vanliga situationer när olyckorna ägt rum har varit i samband med bland annat servicearbeten hos en kund, vid hämtning eller lämning av gods och vid bygg- och anläggningsarbete. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För tre år sedan sattes en nollvision mot dödsolyckor i arbetslivet. Trots det dog 82 personer på jobbet mellan 2018 och 2019. I hälften av fallen är underleverantörer inblandade och i många av fallen kunde dödsfallen undvikits, enligt en analys som Arbetsmiljöverket släppte i måndags. 

En snickare dör när han faller från ett plåttak. En lastbilschaufför kläms till döds när han lossar virke. En industrimekaniker avlider efter att hon faller från en gallerbrygga som släpper.

Det är tre av de dödsfall som Arbetsmiljöverket analyserat för att förstå varför 82 personer omkom i samband med en arbetsplatsolycka mellan 2018 och det första halvåret 2019.

Analysen visar att majoriteten av dödsolyckorna sker inom jord- och skogsbruk, byggverksamhet, transport och magasinering samt tillverkning. Många av de olyckor som lett till dödsfall har varit fall från höjd, trafikolyckor eller att någon träffas av ett föremål.

Men hur kunde 82 personer dö på jobbet under 2018 och första halvan av 2019?

Enligt analysen skedde avvikelser från de normala arbetsrutinerna vid alla dödsolyckorna. Ofta var säkerhetsåtgärder bristfälliga, saknades helt eller nådde inte ut till de som berördes. Ett exempel på när det kan ske är när underleverantörer utför ett tillfälligt arbete på en arbetsplats eller när flera företag utför arbete på samma ställe.

– Hälften av de omkomna personerna var anställda på ett företag som inte var ensamt på arbetsstället där olyckan skedde, säger Katarina Eskils, handläggare på Arbetsmiljöverket som arbetat med med analysen.

Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar.
Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket

I många av fallen har en underleverantör utfört arbete på en arbetsplats där en annan arbetsgivare har huvudansvaret för arbetsplatsen. Vanliga situationer när olyckorna ägt rum har varit i samband med bland annat servicearbeten hos en kund, vid hämtning eller lämning av gods och vid bygg- och anläggningsarbete.

– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande i samband med att rapporten släpptes.

För att åtgärda problem kopplade till detta föreslår Arbetsmiljöverket bland annat att standardiserade arbetssätt skulle kunna minska missförstånd eftersom att alla skulle veta vilka rutiner som gäller på en arbetsplats.

– Det finns risk för att viktiga moment inte utförs för att man tror att någon annan gör det, säger Katarina Eskils.

I analysen står även att i vissa av dödsolyckorna har arbetsledning och instruktioner helt eller delvis saknats och i andra fall var utrustning eller maskiner undermålig till följd av bristande underhåll och kontroll.

Upphandlingsmyndigheten har skickat ut en enkät till landets kommuner för att undersöka om landets kommuner, regioner och statliga myndigheter följer upp att arbetsvillkoren följs enligt kollektivavtal i sina upphandlingar. 16 av de 175 kommuner som svarat säger att de gjort en uppföljning. 21 kommuner svarar att de inte vet om de ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal de senaste tolv månaderna.

– Upphandlar man i en riskbransch är det viktigt att göra en uppföljning för att visa att man menar allvar. Det är svårt att upptäcka brister annars, men jag tror många saknar resurser, tid och kapacitet, säger Lisa Sennström, upphandlingsjurist på Upphandlingsmyndigheten, till Arbetet.

Arbetsmiljöverket skriver i analysen att den som upphandlar varor och tjänster bör ställa krav på säkerhetsarbetet, för att undvika att någon leverantör i ledet ruckar på säkerheten för att få uppdraget.

Arbetsmiljöverkets slutsats är att flera av dödsfallen inte behövt ske om det exempelvis fanns en fungerande avvikelserapportering, om rapporterade fel åtgärdades, om det fanns bättre kommunikation mellan företagen och om arbetsplatserna hade ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på säkerhet.

Arbetsmiljöverket skriver:

”Hade en person tappat balansen där det fanns ett fungerande fallskydd, skulle personen ha överlevt. Hade godset lossnat när ingen person fanns nära, skulle ingen ha träffats av det. Hade det oväntade uppstått när alla säkerhetsåtgärder fanns på plats och all utrustning fungerade, skulle ingen person ha kunnat vara nära det farliga. ”

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga