Det bubblar i välfärden, yrkesgrupp efter yrkesgrupp vittnar om otillräckliga resurser och dess konsekvenser. I december startades Välfärdsinitiativet som vill samla alla upprop inom välfärden under ett och samma paraply. – Kraven från staten ökar, medan resurserna minskar, säger Linnea Lindquist från Välfärdsinitiativet.
”När politikerna säger att de satsar 20 miljoner på socialtjänsten så innebär det att de tar 20 miljoner från någon annan del av verksamheten. Därför räcker det inte för oss att ha separata uppror. Vi måste även stå tillsammans!”, skriver välfärdsinitiativets styrelse i ett gästinlägg på tankesmedjan Balans hemsida.
Under de senaste åren har det startats upprop inom olika yrkesgrupper inom välfärden. Allt ifrån lärare, förskolepersonal, undersköterskor till läkare vill se ett stopp på nedskärningar och besparingar. Nedskärningarna har lett till högre arbetsbelastning och hotar exempelvis patientsäkerheten, något som sjukvårdsuppropet uppmärksammat.
Vi är 1,3 miljoner som arbetar inom välfärden. Går vi samman blir vi otroligt många och då måste politikerna lyssna på oss.
Linnea Lindquist, vice ordförande i Välfärdsinitiativet
Linnea Lindquist, vice ordförande och kassör i Välfärdsinitiativet, arbetar som rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och var med och startade skolledarupproret i våras. Hon berättar att hon sedan dess pratat mycket med folk inom vården och omsorgen och att alla säger samma sak:
– Att kraven från staten ökar, medan resurserna minskar, säger hon.
Hon berättar att tanken med Välfärdsinitiativet är att skapa en plattform för alla upprop inom välfärden. De planerar att ha en ”uppropskalender” på deras hemsida där de samlar allt som händer inom de olika uppropen. De planerar också att ha bokcirklar och skapa olika ytor att mötas på.
– Vi är 1,3 miljoner som arbetar inom välfärden. Går vi samman blir vi otroligt många och då måste politikerna lyssna på oss, säger hon.
2018 granskade Tankesmedjan Balans landets kommunbudgetar och kom fram till att 9 av 10 kommuner underfinansierat välfärden det året. I Sveriges kommuners och regioners, SKR, årsrapport för 2019 uppger 79 procent av kommunernas ekonomichefer att de ekonomiska förutsättningarna kommer att vara sämre eller mycket sämre under 2020 jämfört med 2019.
I rapporten står att de besparingar och effektiviseringar som görs bland annat beror på en förändring i den demografiska sammansättningen. Antalet yngre och äldre ökar snabbare än antalet arbetsföra personer vilket leder till att kommunens skatteintäkter inte räcker till för att upprätthålla dagens nivå på välfärden.
– Samtidigt som det ger brist på pengar, kommer det också i stora delar av landet vara brist på personal, svarar SKRs chefekonom Annika Wallenskog via mejl.
I slutet av januari krävde Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna att regeringen ska tillsätta mer pengar till kommuner och regioner för att stärka upp välfärden. Statsminister Stefan Lövfen svarade därefter att regeringen kommer att tillsätta totalt fem miljarder extra fördelat på landets kommuner och regioner.
Under onsdagen lade finansutskottet fram ett förslag, pådrivet av Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, att tillföra ytterligare 2,5 miljarder utöver de fem miljarder som redan lagts till i budgeten i januari. Ett riksdagsbeslut väntas den 19 februari.
– De välfärdsmiljarder som utlovats är inte riktade, utan generella, vilket betyder att kommunerna själva får bestämma vad de ska användas till. Det betyder att pengarna kan gå till annat än till välfärden, säger Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.
Han berättar att i flera kommunbudgetar har kommunerna annonserat satsningar inom exempelvis skola, men att satsningen inte är på samma nivå som det prisindex för kommunal verksamhet, PKV-index, som SKR publicerar som underlag för kommuner för att beräkna kommande kostnadsökningar.
– Det innebär att en satsning i själva verket kan vara en nedskärning, eftersom att kommunens utgift inte ökar i takt med inflation och löneökningar, säger Marcus Larsson.
De behöver prata oss på golvet, bjud in alla välfärdsupprop som tillsammans organiserar runt 90 000 personer. Det är vi som kan berätta om den faktiska verkligheten.
Linnea Lindquist, vice ordförande i Välfärdsinitiativet
För att kunna upprätthålla dagens välfärdsstandard har Finansdepartementet beräknat att det kommer att saknas 90 miljarder kronor inom välfärden år 2026, med samma skattesats som idag. Det är en av anledningarna till att regeringen tillsatte välfärdskommissionen i januari. En kommission som samlar representanter från stat, kommuner, regioner och centrala arbetstagarorganisationer.
– Välfärden är vårt viktigaste omfördelande verktyg för att skapa ett jämlikt samhälle. De kommande åren kommer vi att behöva prioritera hårt för att mer resurser ska gå till välfärden, detta i en tid då vi blir fler äldre. Att vi lever allt längre är en vinst för folkhälsan och vårt välfärdssamhälle, men innebär också en stor utmaning. Tillsammans behöver vi hitta gemensamma lösningar som steg för steg stärker välfärden [..], säger finansminister Magdalena Andersson i ett pressmeddelande i samband med tillsättandet av välfärdskommissionen i juli förra året.
Linnea Lindquist tycker att tillsättandet av kommissionen är bra, men att de måste prata med de som arbetar inom välfärden.
– De behöver prata oss på golvet, bjud in alla välfärdsupprop som tillsammans organiserar runt 90 000 personer. Det är vi som kan berätta om den faktiska verkligheten, säger Linnea Lindquist.
Den 23 maj planerar välfärdsinitiativet att arrangera en välfärdsmarsch i Stockholm.
– Då vill vi visa att vården, skolan och omsorgen gått samman, och lokala grupperingar får givetvis arrangera demonstrationer i andra delar av landet, säger Linnea Lindquist.