Arbetsköparna har länge kämpat för att få in de sifferlösa avtalen på arbetarsidan. LO har stått emot. Men efter att ha gått med på ett test inom vården, öppnar nu Kommunal för att släppa LO-muren mot de sifferlösa avtalen. Facket inväntar arbetsköparnas bud innan de tar ställning.
Under avtalsrörelsen 2016 drev arbetsköparna på stenhårt för de sifferlösa avtalen, det vill säga avtal utan garanterad löneökning. Som Arbetaren rapporterat är det återigen ett av Svenskt Näringslivs mål inför 2020-års avtalsrörelse och det kan visa sig att de lyckats slå in en kil i det hittills så kompakta motståndet på LO-sidan. Sedan 2017 har Kommunal tillåtit några sifferlösa avtal på prov, med vissa förbehåll. Nu vill de vänta på motpartens krav innan de tar ställning till om ytterligare sifferlösa avtal kan vara aktuellt.
– Våra medlemmar har inte förlorat på detta. Det är det viktigaste, säger Kommunals förhandlande ombudsman inom vård och omsorg, Elisabeth Haug till Kommunalarbetaren.
Och motparten är redo. Till Kommunalarbetaren säger Linn Bentley förhandlingschef på arbetsköparorganisationen Vårdföretagarna att utvidgade sifferlösa avtal med Kommunal är med på kravlistan.
– Det tänker vi driva i de kommande avtalsförhandlingarna. Sifferlösa avtal är något vi verkar för och som vi redan har med övriga fackförbund i våra verksamheter, säger hon till tidningen.
Sifferlösa avtal har sedan 2016 kunnat ingås på prov inom privat vård och behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet, med reservationen att Kommunal haft vetorätt. Av de tre företag som önskade sifferlösa avtal har två också fått det, Capio Närsjukvård och WeMind. På dessa företag har avtalens effekt på lönen varit marginell. Kommunalarna på Capio fick 0,14 procent högre lön och på WeMind fick de 0,35 procent högre lön än lägstanivån i det centrala siffersatta avtalet.
Det har varit som tidigare, inte ens lönesamtalen har blivit bättre. Medarbetarna får inte möjlighet att prata om vad de vill ha i lön.
Kevin Thompson, förhandlingsansvarig på Capio
Men alla inom förbundet är inte lika tillåtande. Kevin Thompson, förhandlingsansvarig på Capio, tycker inte att effekterna motiverar att fortsätta. Inte heller har de utlovade positiva effekterna för individen att påverka sin lön infriats.
– Det har varit som tidigare, inte ens lönesamtalen har blivit bättre. Medarbetarna får inte möjlighet att prata om vad de vill ha i lön, säger Kevin Thompson till Kommunalarbetaren.
Att facken ingår ett centralt avtal utan löneökningssiffror och sedan låter lokala fackklubbar eller individer förhandla om löneökningen utan möjlighet till stridsåtgärder har många benämningar. Sifferlösa avtal, processavtal, avtal med lokal lönebildning, eller som Kommunal nu vill kalla det ”alternativ lönemodell” har dock alla dessa drag gemensamt.
Från arbetsköparhåll är moroten att modellen är flexibel och kan användas för att öka de anställdas produktivitet. Så beskrev Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert, Edel Karlsson Håål, det i Arbetaren inför förra avtalsrörelsen. Hon sade då också att arbetsköparorganisationens mål är att sifferlösheten ska omfatta hela den svenska arbetsmarknaden.
Deras strategi är att splittra och sära. Ju mer de kan splittra och sära oss desto större makt kan de få.
Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet
Olika former av lokal lönesättning finns nu i de flesta avtalen bland tjänstemännen, men på arbetarsidan har LO hittills gjort motstånd. I Arbetaren 2015 beskrev Lasse Thörn, chef för LO:s arbetslivsenhet, sifferlöshetens inbrott i LO-avtalen som arbetsköparnas ”största dröm”. Han sade att arbetsköparna genom företags- och individknuten lönesättning försöker skjuta solidaritetstanken i sank.
– Deras strategi är att splittra och sära. Ju mer de kan splittra och sära oss desto större makt kan de få, sade Lasse Thörn till Arbetaren då.
2016 inriktade sig arbetsköparna på att förmå Seko och Kommunal, de enda två kvarvarande facken utan sifferlösa avtal inom offentlig sektor att släppa igenom modellen. SKL lockade med att gå med på Kommunals efterlängtade undersköterskesatsning för att hitta en lucka. Resultatet blev försöket inom den privata vårdsektorn.
Nästa år går Kommunal in i avtalsrörelsen med en ny riktad satsning att höja lönerna för yrkesutbildade inom välfärden, när de inte fick med sig LO, lämnade de LO-samordningen. LO har tidigare uttalat att sifferlösa avtal är ett hot mot målet om minskade löneklyftor, något som Kommunal hittills ställt sig bakom.
Trots tidigare utfästelser är förbundet det enda som nu, på prov, tillåtit sifferlösa avtal och håller nu, åtminstone tillsvidare, dörren öppen för fortsatta sifferlösa avtal i begränsad skala.
– Men vi kan inte tänka oss att ändra modellen så att vi förlorar vår insyn eller vetorätt till vilka företag som får använda den. Vi kan inte heller tänka oss att utvidga lönemodellen till att omfatta äldreomsorg eller andra verksamheter där vi har många medlemmar, säger Elisabeth Haug till Kommunalarbetaren.