Den finska poststrejken är över, sedan fack och arbetsköpare kommit överens. 700 anställda kommer fortfarande flyttas till Postis dotterbolag, men postfacket PAU behåller avtalet. Därmed anser PAU att de stoppat Postis planerade avtalshopping. Nu kräver facket lagstiftning mot liknande försök i framtiden.
På onsdagmorgonen stod det klart att parterna i den finska poststrejken kommit överens. Därmed återkallar nu postfacket PAU alla stridsåtgärder och begäran om sympatiåtgärder från de många fack som anslutit till strejken. Enligt PAU så har de lyckats stoppa det finska postbolaget, Postis, planerade avtalshopping.
– Vi har stoppat avtalshoppingen. Vi är väldigt nöjda med strejkens resultat. Nu behåller paketsorterarna sina rådande villkor och det kommer inte att bli någon lönedumpning, säger Juha Pöyry, informatör på PAU.
Som Arbetaren tidigare rapporterat om var grunden till strejken de 700 paketsorterare som Posti flyttat till ett dotterbolag. Planen var att paketsorterarnas löner och villkor också inom kort skulle övergå till ett nytt kollektivavtal tecknat, inte med PAU, utan med Industriförbundet. Avtalsbytet skulle innebära lönesänkningar på mellan 30 till 50 procent, enligt Paus beräkning.
Efter en mycket komplicerad medling som involverade både PAU, deras traditionella arbetsköparmotpart Palta och arbetsköparorganisationen Medieförbundet som skulle ta över avtalet, slutade allt med ett återtåg. Slutöverenskommelsen slöts mellan PAU och Palta och innebär att paketsorterarna även i framtiden kommer fortsätta vara medlemmar i PAU och avtalet förhandlas med Palta som motpart.
Paketsorterarna kommer visserligen fortfarande vara anställda av dotterbolaget Posti Palvelut, men det avtal som nu slöts mellan parterna följer, enligt PAU, tidigare avtal om löner och villkor.
– Lönerna kommer att vara exakt desamma. Det är några villkorspunkter som avviker, eventuellt till det sämre, men alla huvudsakliga villkor är desamma, säger Juha Pöyry.
Vi stoppade det här på Posti och det var en stor vinst, men avtalsshopping är fortfarande tillåtet.
Juha Pöyry, informatör på PAU
Men han säger att även om PAU i det här fallet vann slaget, är det uppenbart att framtida försök från arbetsköparna att avtalshoppa måste förhindras.
– Vi stoppade det här på Posti och det var en stor vinst, men avtalsshopping är fortfarande tillåtet. Det här måste det göras något åt och den diskussionen har nu tagit fart i parlamentet. Där är vänsterpartierna för ny lagstiftning, medan högerpartierna tycker att det borde hållas som det är, säger Juha Pöyry.
Det absolut viktigaste skälet till vinster var att det precis var på väg att köra igång flera stora betydelsefulla sympatistrejker.
Mika Helander, arbetsmarknadsforskare på universitetet Åbo Akademi
Mika Helander, arbetsmarknadsforskare på universitetet Åbo Akademi, gör bedömningen att arbetstagarsidan var den som gick vinnande ur striden. Han vill betona att han baserar sin bedömning av avtalet på medieuppgifter, men utifrån de gör han bedömningen att de villkorsförändringar som gjordes i huvudsak tjänade till att arbetsköparparten skulle framstå som helt överkörda.
– Det absolut viktigaste skälet till vinster var att det precis var på väg att köra igång flera stora betydelsefulla sympatistrejker. Sjöfarten skulle utöka och på det skulle hamnarbetarna gå ut i en tvådygnsstrejk. Tillsammans med flygtrafiken skulle det ha lett till att exporten hade stannat upp, vilket är livsviktigt för Finland, säger han.
Strejken och försöket till avtalsshopping skedde också i ett mycket speciellt läge, säger han. Finland står precis i början av en avtalsrörelse med stora förändringar är på gång. Bland annat försöker parterna få tillstånd ett lönehöjningssystem liknande det som nu möter facklig kritik i Sverige, som innebär att parterna inom exportnäringen sätter lönetakten för resten av arbetsmarknaden. Oavsett om det var planerat blev postkonflikten, enligt Mika Helander, ett test av fackens styrka och sammanhållning.
– I Finland säger vi att man använder en sticka för att se om isen håller. Man var medveten om att det här öppnar hela avtalsrörelsen och en sådan provokation visar om facken har någon kraft. Det var också intressant att Industriförbundet var ganska tysta under konflikten, säger han.
Mika Helander är däremot skeptisk till möjligheterna att få till lagstiftning, trots debatten. Hittills har, säger han, den juridiska expertisens inställning varit att en lagstiftning skulle skapa oförutsedda bieffekter, men också svåra tolkningssituationer av vad som ska betraktas som avtalsshopping och inte.
– Statsministerns uttalande om att han ”tänkte ta kål på avtalshoppingen” får nog ses som en rätt hastigt framkastat utspel. Han har ju sagt att det ska tas av en trepartsgrupp med representanter för regeringen, fack och arbetsgivare, men jag är ändå skeptisk.
Själv tror han att en strategi där facken i de större branscherna sluter sig samman i lönekarteller med gemensam förhandlingsorganisation har större chans till framgång. På så sätt blir den fackliga solidariteten garanten mot avtalsshopping.