Finsk poststrejk mot avtalsshopping sprids till färjor

I Finland väntas poststrejken sprida sig till sverigefärjorna när de anställda tas ut i sympatistrejk. Sedan i september har postanställda strejkat mot det statliga bolagets avtalshopping som kan leda till lönesänkningar för upp till 8000 personer.

Utrikes
Som ett av flera finska fack som varslat om sympatistrejker avser Finlands Sjömansunion stoppa fartyg som seglar under finsk flagg från och med måndag.
FOTO: Posti, Fredrik Sandberg/TT Montage: Arbetaren

På måndag dras även finlandsfärjorna till Sverige in i den finska poststrejken mot arbetsköparens avtalshopping om inte dödläget bryts i medlingen mellan parterna. Som ett av flera finska fack som varslat om sympatistrejker avser Finlands Sjömansunion stoppa fartyg som seglar under finsk flagg från och med måndag. Det är utvidgning av deras tidigare sympatiåtgärder och kommer att påverka de välkända rederikoncernerna Viking Line, Silja Line och Wasaline.

”Passagerarfartyg under finsk flagg, och som anländer finsk hamn efter kl. 06, blir liggande i hamn och medlemmar av Finlands Sjömans-Union följer inte längre med fartygen ut till sjöss”, skriver sjöfacket på sin hemsida.

Postanställda tillhörande facket Finlands post- och logistikunion, PAU, vid finska Posti har genomfört strejkaktioner sedan i september i år utan att motparten ruckat på sin position. Sedan den 11 november strejkar 9000 postanställda till och med söndag. Men facket lämnar öppet för vidare varsel.

I praktiken betyder det att löner och de övriga arbetsvillkoren av lågavlönade arbetstagarna sänks.
Heidi Nieminen, ordförande PAU

Orsaken till strejken är det statliga bolagets planer på att återigen genom avtalshopping ”sänka arbetsavtalskostnaderna.” Enligt finska public service-kanalen Yle kan det lönesänkningar på så mycket som mellan 30 och 50 procent för upp till 8000 anställda.

– I praktiken betyder det att löner och de övriga arbetsvillkoren för de lågavlönade arbetstagarna sänks, säger Heidi Nieminen, PAU:s ordförande i ett pressmeddelande.

Denna besparing avser företaget genomföra genom att flytta över 700 anställda till ett dotterbolag, Posti Palvelut, som har ett billigare avtal med Industrifacket. Metoden är det som i fackliga sammanhang brukar kallas avtalsshopping. Men arbetsköparna kräver också för att teckna ett nytt avtal med PAU för kvarvarande personal att väsentliga skrivningar avtalet som reglerar arbets- och lönevillkor, byts ut mot motsvarande i Industrifackets avtal.

Jesper Sundström, huvudförtroende man för PAU
Foto: Juha Pöyry

– Det står jättemycket på spel. Ifall vi nu godkänner en förflyttning till ett annat kollektivavtal är vi rädda att metoden kommer spridas till andra branscher. Det är därför har vi stöd från andra anställda inom alla branscher. De förstår att de kämpar för alla anställda i finland, säger Jesper Sundström, huvudförtroende man för PAU på Posti.

Men arbetsköparen är inte villiga att backa från sina krav.

– Ur vårt perspektiv är frågan färdigbehandlad, säger Turkka Kuusisto, tillförordnad vd på Posti, till finska nyhetsbyrån STT.

Enligt PAU:s ordförande var de också beredda på att ta en konflikt och facket anklagar motparten för organiserat strejkbryteri.

– Vi kunde konstatera att arbetsgivaren verkade förbereda sig på en arbetskonflikt. Vi kan säga som så, att vi i det skedet visste att Posten skulle föreslå ett nytt kollektivavtal vi inte kan gå med på, säger Heidi Nieminen till Yle.

Jag har räknat ut att min lön sjönk med 24 procent efter år 2017.
Juha Koskinen, tidningsutdelare

Postis avtalshopping inleddes redan sommaren 2017. Då  flyttade bolaget över 2 300 tidningsutdelare till dotterbolaget och ett nytt avtal tecknades med Industrifacket (som då hette TEAM), med både lägre lön och sämre villkor.

Heidi Nieminen, ordförande PAU
Foto: Juha Pöyry

– Jag har räknat ut att min lön sjönk med 24 procent efter år 2017, säger Juha Koskinen som har jobbat som tidningsutdelare i 38 år, till Svenska Yle.

Han var enligt tidningen en av de få som stannade kvar efter flytten, medan de flesta valde att sluta. Resultatet blev också ödesdiger för den fackliga anslutningsgraden. Enligt Juha Koskinen sjönk den från över 50 till dagens 10 procent.

I nuläget har inte ens en fackklubb kunnat bildas och enligt Juha Koskinen beror det på att den nya personalstyrkan består av en majoritet utlandsfödda utan tidigare erfarenhet av de finska facken. Alvaro Corredor, som invandrat till Finland från Spanien, är villig att hålla med. Han säger till tidningen att fackmedlemskap för honom är en självklarhet, men att han utgör en minoritet.

– Det blir problematiskt i det långa loppet eftersom det är dåligt att inte känna till vad man har rätt till, säger han till tidningen.

PAU:s medlemstapp har förstås också påverkat effekten av fackets stridsåtgärder. Dock ansluter sig nu andra fack till strejken och stödet bland andra yrkesgrupper växer. Just nu har sympatiåtgärder vidtagits av bland andra järnvägsunionen RAU och på måndag kommer ytterligare sympatiåtgärder från offentliganställdas fack JHL och transportfacket AKT, Elektrikerförbundet, Servicefacket PAM och Luftfartsunionen.