Vi kan tala för oss själva

Synsättet att den överlägsna europén behöver frälsa de stackars primitiva folken ekar i omskärelsedebatten. Vi behöver ”moderniseras”. Men att involvera minoriteter i lagstiftningen om oss vore bättre än att försöka frälsa oss.

Signerat
Jesu omskärelse av Giovanni Bellini, målad runt år 1500. ”Omskärelse är inte bara en central del av judisk lag utan har också varit bärande av judisk identitet i millennier”, skriver Isak Gerson.
Foto: National Gallery/Wikimedia Commons

 

TEXT | Isak Gerson

I sin bok Tankar om judefrågan beskriver Jean-Paul Sartre den liberala demokraten så här:

”Han kan inte se de konkreta sammansmältningar som historien presenterar honom med. Han erkänner inte juden, araben, den svarta, borgaren eller arbetaren, utan bara människan – och människan är identisk i alla tider och på alla platser” (min översättning).

I sitt argument konstaterar Sartre till slut att juden mellan den öppna antisemiten och den liberala demokraten bara har att välja ”med vilken sås han ska ätas”. Mellan dem finns två lösningar på ”judefrågan” enligt Sartre – total utrotning eller total assimilation. Antisemiten vänder sig mot juden som människa, medan den liberala demokraten vänder sig mot juden som jude.

Antisemiten vänder sig mot juden som människa, medan den liberala demokraten vänder sig mot juden som jude.

Det är dit dagens debatt om omskärelse ofta tar mig i tankarna. De som menar att judar visst kan leva utan problem i Sverige, om de bara lägger ifrån sig sina brutala sedvänjor som omskärelse och kosherslakt, har kanske inget emot att vi i egenskap av kroppar som andas bor här, men de har inget intresse av att faktiskt judiskt liv ska vara möjligt. Helst ska vi antagligen jobba på lördagar också, och vi ska inte avbryta arbetet ibland för att be.

Efter Centerpartiets kongressbeslut att vilja förbjuda manlig omskärelse utan medicinska motiv behöver vi gå igenom följande. Omskärelse av medicinska skäl görs ofta om patienten har besvär med trång förhud. Det är ingen operation man är särskilt konservativ med. En tredjedel av världens män är omskurna. Det är orimligt att så många skulle ha en så liberal inställning till ingreppet om det var begränsande eller skadligt för den omskurne. Det innebär inte i sig att det är rätt att tillåta omskärelse, men det borde säga oss något om de högljudda tongångar som ofta finns hos förbudssidan.

Omskärelse är inte bara en central del av judisk lag utan har också varit bärande av judisk identitet i millennier, och det är essentiellt även för muslimer. För judar är omskärelsen precis som namngivningsfesten för nyfödda flickor grunden i firandet av ett nyfött barn.

Så varför är det så viktigt för liberaler att förbjuda det här ingreppet, även om det sker på bekostnad av religiöst judiskt och muslimskt liv i Sverige? För ett fåtal är det såklart helt vanlig öppen rasism, men troligen utgör dessa en mindre grupp om man ser till centerpartistiska liberaler – och vänsterpartister för den delen.

För många är det nog en vanlig eurocentrisk exceptionalism. Man är övertygad om att européer har de bästa värderingarna, och kan frälsa andra gruppers barn, kvinnor och djur. Judar och muslimer har visserligen en mer än tusenårig europeisk historia, men vi brukar inte räknas som européer och vi brukar inte räknas in i exceptionalismen.

Man är övertygad om att européer har de bästa värderingarna, och kan frälsa andra gruppers barn, kvinnor och djur.

Och den synen, att den överlägsna europén behöver frälsa de stackars primitiva folken ekar också i retoriken i omskärelsedebatten. Vi behöver ”moderniseras”. Dana Pourkomeylian, som har drivit frågan, intervjuas av DN och ges tillfälle att bemöta kritik om att det här gör det svårt för praktiserande judar och muslimer att bo i Sverige och kopplar direkt frågan till hedersförtryck.

Det är smart. Den offentliga debatten har länge pratat om muslimer som våldsamma och kontrollerande av sina barn. Nu kan hon koppla omskärelsen till samma bild av muslimer som primitiva.

Vad föreslår jag då för alternativ? Ett sätt är att involvera minoriteter i lagstiftning om oss, i stället för att försöka frälsa oss. Försök förstå varför sedvänjan är värdefull och hur man kan ge rum för vårt liv i det här samhället utan att tumma på lagar.

Vi kan tala för oss själva, och vid varje givet tillfälle har organiserat judiskt liv sagt nej till förbudsförslag och varnat för vilka följder det kan få. Det är så demokrati är tänkt att fungera, om man bara accepterar judar och muslimer som medborgare och rättssubjekt.