Utrikes #44/2019

Invasiva arter slår mot global utveckling

Den invasiva arten parthenium hysterophorus kväver den inhemska floran i Achanakmars tigerreservat i Bilaspur, Chhattisgarh, Indien. För att en art ska kallas invasiv krävs det att den konkurrerar ut inhemska arter, sprids och förökas i den nya miljön samt skadar lokala ekosystem. Foto: Pankaj Oudhia/CC/Wikimedia Commons

Den ökande handeln i världen leder till att främmande arter oavsiktligt sprids allt snabbare, vilket påverkar ekosystem över nästan hela jorden. Spridningen av invasiva arter förstärker fattigdomen och utgör enligt FN:s konvention om biologisk mångfald ett hot mot den globala utvecklingen.

Främmande arter sprids i första hand via sjötransporter och kan utgöra ett hot mot människors hälsa, men också mot den biologiska mångfalden och hela ekosystem.

Det handlar om växter, djur, smittspridande så kallade patogener och andra organismer som flyttats till områden utanför dess naturliga utbredningsområde, och som därigenom kan orsaka ekonomiska eller miljömässiga skador.

De kan skada eller konkurrera ut lokala arter – men också sprida sjukdomar. Konventionen om biologisk mångfald slår fast att invasiva arter är en bidragande faktor till närmare 40 procent av de djurarter som har utrotats sedan 1600-talet, och där orsakerna är kända.

Samtidigt säger experter att det handlar om ett problem som fortsätter att förvärras över hela världen.

Utvecklingen påverkas då de främmande arterna slår mot jord- och skogsbruk, mot fisket och mot de ekosystem som många människor i utvecklingsländer är beroende av för sin försörjning. Och det är ett fenomen som förvärras på grund av klimatförändringar och föroreningar.

Globaliseringen har lett till ökad handel, fler transporter, ett ökat resande och stigande turism. Detta leder i sin tur också till att främmande arter sprids snabbare till nya områden.

För att en art ska kallas invasiv krävs det att den konkurrerar ut inhemska arter, sprids och förökas i den nya miljön samt skadar lokala ekosystem. Det är ett problem som de flesta av världens länder är drabbade av. Enligt tidigare uppgifter från FN kostar de miljöproblem som invasiva arter orsakar i USA, Storbritannien, Australien, Sydafrika, Indien och Brasilien dessa länder över motsvarande 100 miljarder dollar om året.

Ett problem uppkommer genom alla fartyg som transporterar varor över världen och som efter att ha tömt sin last fyller båtarnas botten med havsvatten för att öka stabiliteten. Detta havsvatten släpps sedan ut när fartygen nått fram till en ny destination och ska ta emot en ny last med varor.

Problemet är att det vatten som därmed transporterats från ett område till ett annat även består av mängder av levande arter och organismer som därmed släpps ut i ett annat ekosystem, där en del kommer att överleva på bekostnad av de lokala arterna och organismerna.

Emsa, som är EU:s byrå för teknisk expertis och operativt stöd inom sjöfartsskydd, slår fast att utspolningen av ofiltrerat ballastvatten utgör ett allvarligt miljöhot eftersom det leder till att organismer förflyttas mellan olika delar av världen. Dessa organismer kan under gynnsamma omständigheter bli invasiva arter.

Emsa varnar även för att ballastvattnet ofta innehåller en mängd olika biologiska material – däribland växter, djur, virus och bakterier – som i sin tur kan orsaka stora ekologiska och ekonomiska skador, samt slå hårt mot människors hälsa och till och med orsaka dödsfall.

Den moderna ekonomiska modellen, som är baserad på hög konsumtion, har lett till en massiv ökning av transporterna. Och närmare 80 procent av den globala handelns volymer sker genom fartyg och via hamnar, och det är en siffra som är på väg uppåt.

År 2016 beräknade FN:s handelsorgan Unctad att det fanns fler än 50 000 internationella handelsfartyg i världen. Samma år beräknade FN:s livsmedelsorgan, FAO, att jordbruksvaror till ett värde av över en biljon dollar exporteras över världen. Men det är en ekonomisk modell som också orsakar stor miljöpåverkan på luft, jordar, hav och sjöar.

Många invasiva arter sprids till nya områden via de varor som skeppas via containrar världen över. Enligt FAO fraktas årligen över 500 miljoner sådana containrar över världen, som kan innehålla invasiva arter och som riskerar att slå hårt mot jordbruk och ekosystem.

FAO påpekar att oljeläckage från fartyg ofta får stor uppmärksamhet, samtidigt som det ”biologiska spill” som fartygen i bland för med sig kan ge större långsiktiga konsekvenser, utan att det blir lika känt.

Publicerad

Prenumerera på Arbetarens nyhetsbrev

Box 6507
113 83 Stockholm
Tel: 08-522 456 70 (redaktionen)
redaktionen@arbetaren.se

Tidningen Arbetaren behandlar dina personuppgifter i enlighet med allmänna dataskyddsförordningen, (EU) 2016/679. Du hittar vår dataskyddspolicy här.

Prenumerationsärenden
Tel: 08-522 456 80
(måndagar kl 10-13)
prenumeration@arbetaren.se

Organisationsnummer: 556542-8413
Swishnummer för gåvor: 1234 809 984

Arbetarens jubileumspodd gigekonomi

Lyssna på vår podd om gigekonomi

Registrera dig på nyhetsbrevet så skickar vi avsnittet till dig

Klicka här för att stänga